Kungsmynta
Origanum vulgare L.
Svenska synonym: dosta, koning, oregano, vild mejram, vildmejram
Kung
Merian
Mäkimeirami
Wild Marjoram
Dost
|
|
Beskrivning. Kungsmynta är en medelstor, flerårig
ört som kan bli drygt en halv meter hög. Stjälkarna är upprätta
och upprepat greniga i toppen. Bladen är kortskaftade med äggrund
bladskiva som har helbräddad eller fint naggad kant och tilltryckt behåring.
Kungsmynta blommar i juli-augusti med små, rödvioletta blommor som sitter i
huvudlika eller kvastlika samlingar i stjälktoppen. Blommornas stödblad är
rödaktiga och blomkronorna är tvåläppiga med en ganska platt
överläpp och en treflikig underläpp. Ståndarna är
utskjutande.
Kungsmynta är lätt att känna igen på de styvt upprätta
stjälkarna och de rödvioletta blommorna som sitter i täta toppställda
gyttringar. Hela växten är kryddluktande och kan i soliga lägen vara
rödaktig.
Användning. Torkade blad av kungsmynta används som krydda
under namnet oregano, men den torkade krydda som saluförs är ofta en blandning
av blad från andra underarter än den som finns i Sverige och även andra
arter av kungsmyntor (Origanum) kan ingå.
I plantskolor säljs ofta namnsorten 'Compactum' som är nästan kuddformad
i växtsättet. Kungsmynta har också använts som färgväxt
och färgar rött.
Utbredning. Kungsmynta är ganska sällsynt och
förekommer från Skåne till Jämtland. Den växer
i skogsbryn, backar och bergknallar, huvudsakligen i kalktrakter.
Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Catalogus plantarum
1658, men arten är känd sedan medeltiden (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet vulgare kommer av latinets vulgus
(hop, allmänhet) och betyder vanlig.
|
Familj: Lamiaceae
Släkte: Origanum
Norden
Norra halvklotet
Färgväxt
Mat och krydda
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Örten, som i Upland kallas Koning, har stark kryddlukt, bitter
smak, och har fordom brukats till bröstthé. Den ger god smak åt
öl och dricka och hindrar det (till en tid) att surna. Kan också användas
i stället för mejram. Bladen kunna, torkade, nyttjas som thé
(troligen det bästa inhemska surrogat för chinesiskt), hvartill de böra
samlas unga, sköljas i varmt vatten, torkas på varma plåtar och
inläggas i täta dosor...
...Dessutom lärer Dostan, med vissa tillsatser, färga behörigen beredt
ylle vackert rödt."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)
|