Rundmynta

Mentha suaveolens Ehrh.

Vetenskapliga synonym: M. rotundifolia auct.
Svenska synonym: blötmynta, rundbladsmynta

Rundmynte Rundbladet Mynte Pyöröminttu Round-leaved Mint Rundblättrige Minze

Rundmynta Beskrivning. Rundmynta är en flerårig, småluden ört med underjordiska utlöpare och aromatisk doft. Stjälkarna är upprätta och kan bli närmare en meter höga. Bladen är rundat hjärtlika, omkring fyra centimeter långa, trubbiga och starkt rynkiga med nedvikt grovsågad kant, på undersidan är de gråvitludna av filtaktig behåring. Rundmynta blommar i augusti-september med vita blommor, blommorna sitter i täta kransar som bildar sammanhängande toppställda ax. Fodret är hårigt och har korta fodertänder. Kronan är kal på utsidan, och har utskjutande ståndare.
Rundmynta Rundmynta kan kännas igen på de axlika blomställningarna med vita blommor, samt de rynkiga trubbiga bladen som är filtludna på undersidan. Arten gråmynta (M. longifolia), som också har filthårig bladundersida, skiljs genom längre, spetsiga blad som inte är rynkiga, samt håriga blommor. Hybriden mellan rundmynta och gråmynta kallas äppelmynta. Rundmynta korsar sig också med grönmynta (M. spicata) och ger en hybrid som kallas hjärtmynta. Hybriderna är mer eller mindre intermediära och blir ofta långlivade genom att de sprider sig vegetativt.

Rundmynta Utbredning. Rundmynta är sällsynt och förekommer huvudsakligen i Skåne, men kan även påträffas mer eller mindre tillfälligt i andra landskap. Den växer på kulturmark, vid gårdar och i vägkanter. Första fynduppgift är från Skåne och publicerades 1870 (Hylander 1971).

Etymologi. Artnamnet suaveolens betyder väldoftande och kommer av latinets suavis (angenäm) och olere (lukta).

Familj: Lamiaceae
Släkte: Mentha

Norden
Norra halvklotet

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1999

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/lamia/menth/mentsua.html
Senaste uppdatering: 29 juni 2009
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg