|
Beskrivning. Strandklo är en flerårig
ört som kan bli upp till sju decimeter hög. Stjälken är upprätt
och har motsatta blad som är lansettlika och mer eller mindre djupt parflikiga med
rundade flikar. Strandklo blommar från juni till september med små vita blommor
som sitter samlade i täta, mångblommiga kransar. Blommorna har vanligen
två ståndare och fodret har fem raka och spetsiga fodertänder. Blomkronan är tvåläppig med
fyra nästan likstora flikar, underläppen har ofta små röda prickar.
Strandklo är lätt att känna igen på sina speciella blad och
kransställda små vita blommor med likstora
flikar, den kan knappast förväxlas med andra arter.
Utbredning. Strandklo är vanlig från Skåne till
Uppland, men förekommer också mer sparsamt längre norrut. Den växer
på våt mark, vid kärr, diken och stränder.
Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).
Användning. Nyman (1867) uppger att strandklo lämnar en varaktig
svart färg på både ylle, linne och silke om man kokar den med
järnvitriol.
Etymologi. Artnamnet europaeus betyder europeisk och är
en latinisering av Europa.
|