|
Beskrivning. Mjukplister är en ettårig ört
som kan bli upp till tre decimeter hög. Stjälken är uppstigande till upprätt, tunn och grenig med
motsatta tandade blad. De nedre bladen är äggrunda och skaftade, medan de övre
är oskaftade, njurformade och halvt stjälkomfattande. Mjukplister blommar från maj till oktober med
små purpurröda blommor som sitter i kransar i bladvecken.
Blommorna är tvåläppiga
och har en lång kronpip som är flera gånger längre än fodret,
ofta påträffas dock exemplar med små runda, helt slutna blommor (kleistogama) som
är självbefruktande.
Fodret har mer eller mindre utspärrad behåring,
foderflikarna är korta och triangulära, kortare än fodertuben, och i frukt upprätta.
Delfrukterna har ett köttigt bihang.
Mjukplister liknar mellanplister (L. confertum),
men den senare har blommor med kort kronpip, samt foder med tilltryckt behåring och
långa utspärrade foderflikar. Arterna flikplister (L. hybridum) och
rödplister (L. purpureum) skiljs genom skaftade övre
blad.
Utbredning. Mjukplister förekommer från Skåne
till Norrbotten, men är vanlig bara upp till Gästrikland. Arten
är bunden till kulturmiljöer
och växer mest som ogräs i åkrar.
Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet amplexicaule kommer av latinets
amplectens (omfatta) och caulis (stam), namnet betyder stjälkomfattande och
syftar på de övre bladen.
|
Familj: Lamiaceae
Släkte: Lamium
Norden
Norra halvklotet
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Växer på åkrar, gärden o. a. odlad torr mark,
ett allmänt ogräs, till Norrland och Lappland. - Blommar hela
sommaren (också om våren), men har vanligen (särdeles i skugga)
mycket små, knappt utvecklade (ständigt slutna) blomkronor."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)
|