|
Beskrivning. Isop är en flerårig
halvbuske med aromatisk doft. Den blir upp till halvmeterhög
och är tätt förgrenad. Bladen är lansettlika
och helbräddade. Isop blommar från juli till september.
Blommorna är små, vanligen mörkt blåvioletta,
men kan ibland vara vita eller rosa, de sitter i fåblommiga
kransar samlade i en ensidig axlik ställning. Blomman är
tvåläppig med kort och platt överläpp och
treflikig underläpp, ståndarna är utskjutande.
Isop kan knappast förväxlas med andra arter.
Utbredning. Isop är en ursprungligen odlad art
som ibland förekommer som förvildad, den är härdig
ända upp längs Norrlandskusten. Arten hör ursprungligen
hemma i Sydeuropa men började odlas i klosterträdgårdar
i Mellaneuropa redan under 900-talet.
Första fynduppgift som förvildad är
från domkyrkogården i Linköping, Östergötland
och publicerades år 1765 (Hylander 1971). Arten finns dock omnämnd
redan under medeltiden.
Användning. Isop är en gammal krydd- och
medicinalväxt, som används främst till
grönsaksrätter och sallader. Förr ansågs den vara
stärkande i 'bröstsjukdomar'. Isop är också ofta
odlad som kantväxt i rabatter då den blommar länge
och tål hård klippning.
Etymologi. Artnamnet officinalis kommer av
latinets officina (verkstad, apotek) och syftar på artens
användning som läkeväxt.
|
Isop
Isop
Iisoppi
Hyssop
Ysop
