Galeopsis L.

Dån

Beskrivning. Ettåriga, håriga örter. Blad hela, oftast sågtandade. Stjälk upprätt, mjukt eller styvt hårig, vanligen utspärrat grenig, ofta uppsvälld under lederna. Blommor i kransar i grenspetsarna och i bladvinklarna. Foder med fem ungefär likstora flikar. Krona tvåläppig, rosaröd eller vit, eller gul och lila, ofta tvåfärgad, överläpp tydligt välvd med hårig översida, underläpp treflikig med knölar vid pipöppningens bas. Ståndare fyra, kortare än överläppen. Delfrukter äggformade, plattade, i tvärsnitt något trekantiga.
Kromosomtal: 2n=16 (hampdån, kalkdån, mjukdån), 2n=32 (pipdån, toppdån).

Etymologi. Släktnamnet Galeopsis kommer av galee eller galeos (katt, mård) och opsis (liknar), namnet användes om vitplister (Lamium album) av Dioskorides och Plinius (Lid 1985).

Släktet har tio arter. I Sverige förekommer fem arter regelbundet, samtliga är ogräs och växer på kulturpåverkad mark. Arten hampdån (G. speciosa) har blommor som är ljusgula och lila. De övriga har oftast vita eller rosaröda blommor. Arterna pipdån (G. tetrahit) och toppdån (G. bifida) är vanliga och har båda styvhåriga stjälkar, medan kalkdån (G. angustifolia) och mjukdån (G. ladanum) är sällsynta och har mjukhåriga stjälkar som inte är uppsvällda vid lederna. Ytterligare ett par arter förekommer tillfälligt.

Arter:
hampdån (G. speciosa)
kalkdån (G. angustifolia)
mjukdån (G. ladanum)
pipdån (G. tetrahit)
toppdån (G. bifida)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser