Pipdån

Galeopsis tetrahit L.

Vetenskapliga synonym: G. carthusianorum auct.
Svenska synonym: röddån

Kvassdå Almindelig Hanekro Karheapillike Hjálmgras Common Hemp-Nettle Gewöhnlicher Hohlzahn

Beskrivning. Pipdån är en oftast utspärrat grenig ört med motsatta, grovtandade blad och röda eller vita blommor. Stjälken är upp tillsju decimeter hög, uppsvälld under lederna och styvt hårig. Pipdån blommar från juli till september. Blommorna är tvåläppiga, rödaktiga eller sällan vita. Kronpipen är ungefär lika lång som fodret. Underläppens mittflik är tvär eller rundad, platt och nästan kvadratisk, och de mörkare röda mönstren på underläppen slutar långt upp.
Pipdån är mycket lik toppdån (G. bifida), som den också kan korsa sig med, toppdån har ibland bara betraktats som en underart av pipdån. Toppdån har vanligen något mindre blommor och underläppens mittflik är urnupen, konvex och mer långsmal. De mörkare röda mönstren på underläppen sträcker sig hos toppdån oftast ända ner till kanten.

Utbredning. Pipdån är ett ogräs som är vanlig på alla typer av kulturpåverkad mark i hela landet, den förekommer dock mer sparsamt i fjälltrakterna. Första fynduppgift publicerades 1720 av Rudbeck som fann pipdån, liksom hampdån (G. speciosa), under sin resa till Lappland (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet tetrahit kommer av grekiskans tetra (fyra) och hitus (omkrets), namnet kan eventuellt syfta på den fyrkantiga stjälken.

Referenser

"Röddånet är en särdeles sällskaplig växt, uppträdande än ensam i talrika stånd, än med Harkål, Kardborrar o. a. ogräs på odlade ställen eller med Guldris m. fl. i skogskanter o. a. Dikas, vändes, eller plöjes en mark, hugges en skog, eller blottas myllan på något annat sätt, strax visa sig unga plantor av denna ört."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)