Hampdån

Galeopsis speciosa Mill.

Vetenskapliga synonym: G. versicolor Curtis

Guldå Hamp-Hanekro Kirjopillike Gullhjálmgras Large-flowered Hemp-Nettle Bunter Hohlzahn

Beskrivning. Hampdån är en upprätt, grenig ört som kan bli upp till åtta decimeter hög. Stjälken är fyrkantig, uppsvälld under lederna och styvt hårig. Bladen sitter motsatta och är äggrunt spetsiga med grovt sågtandad kant. Hampdån blommar i juli-augusti. Blommorna är gula, förutom underläppens mittflik som är lila, och sitter samlade i grenspetsarna och i bladvinklarna. Kronan är tvåläppig och har en kronpip som är dubbelt så lång som fodret.
Hampdån karaktäriseras av sina gula och lila blommor med lång kronpip. Den kan knappast förväxlas med andra arter.

Utbredning. Hampdån är ganska vanlig i hela landet, utom i fjälltrakterna. Den växer på öppen mark, oftast i åkrar, men också på öppen jord vid till exempel hyggen och diken. Första fynduppgift publicerades år 1720 av Rudbeck som fann hampdån och pipdån (G. tetrahit) under sin resa till Lappland, men arten är känd sedan 1600-talet (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet speciosa kommer av latinets speciosus (skön, sevärd) och får väl anses syfta på de tvåfärgade blommorna. Svenska namnet hampdån av att arten, tillsammans med pipdån (G. tetrahit), av de gamla botanisterna kallades Cannabis spuria, Lamium cannabinum efter namnet på hampor, Cannabis.

Referenser