|
Beskrivning. Hampdån är en upprätt, grenig
ört som kan bli upp till åtta decimeter hög. Stjälken är fyrkantig,
uppsvälld under lederna och styvt hårig. Bladen sitter motsatta och är
äggrunt spetsiga med grovt sågtandad kant. Hampdån blommar i juli-augusti.
Blommorna är gula, förutom
underläppens mittflik som är lila, och sitter samlade i grenspetsarna och i
bladvinklarna.
Kronan är tvåläppig och har en kronpip som
är dubbelt så lång som fodret.
Hampdån karaktäriseras av sina
gula och lila blommor med lång kronpip. Den kan knappast
förväxlas med andra arter.
Utbredning. Hampdån är ganska vanlig i hela landet, utom i
fjälltrakterna. Den växer på öppen mark, oftast i åkrar,
men också på öppen jord vid till exempel hyggen och diken.
Första fynduppgift publicerades år 1720 av Rudbeck som fann
hampdån och pipdån (G. tetrahit)
under sin resa till Lappland, men arten är känd sedan 1600-talet (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet speciosa kommer av latinets
speciosus (skön, sevärd) och får väl anses syfta på
de tvåfärgade blommorna. Svenska namnet hampdån av att arten, tillsammans med
pipdån (G. tetrahit), av de gamla botanisterna kallades
Cannabis spuria, Lamium cannabinum efter namnet på
hampor, Cannabis.
|
Familj: Lamiaceae
Släkte: Galeopsis
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|