Bosyska

Ballota nigra L.

Vetenskapliga synonym: B. nigra L. ssp. ruderalis (Sw.) Briq., B. ruderalis Sw. (ssp. nigra), B. alba L., B. borealis Schweigg., B. foetida auct. (ssp. foetida)
Svenska synonym: bonässla; äkta bosyska (ssp. nigra), trattbosyska (ssp. foetida)

Hunderot Rød Tandbæger (ssp. nigra), Hvid Tandbæger (ssp. foetida) Porro Black Horehound Schwarznessel

Beskrivning. Bosyska är en flerårig, mjukluden, illaluktande ört med motsatta blad och rosaröda blommor. Den kan bli upp till en meter hög och växer ofta i stora ruggar. Stjälkarna är upprätta och greniga. Bladen är skaftade, mörkgröna, skrynkliga och spetsigt äggrunda med grovt tandad kant. Bosyska blommar i juli-augusti med blommor som sitter i täta, mångblommiga kransar i bladvecken. Fodret är femflikat och har tio grova nerver. Kronan är tvåläppig och rosaröd med vita mönster eller sällan vit, överläppen är hårig på utsidan. Underarten trattbosyska (ssp. foetida (Vis.) Hayek) skiljs från huvudunderarten äkta bosyska (ssp. nigra) genom sitt foder som i frukt är starkt vidgat vid mynningen och har kortare foderflikar.
Bosyska kan knappast förväxlas med andra arter.

Utbredning. Bosyska är ganska vanlig i de sydöstra landskapen, men förekommer också sällsynt längs Västkusten. Den växer vanligen på kulturpåverkad mark vid byar och gårdar. Underarten trattbosyska (ssp. foetida) är sällsyntare än huvudunderarten. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Användning. Bosyska användes förr bland annat som boskapsmedicin.

Etymologi. Artnamnet nigra kommer av latinets niger (svart) och syftar på att växten svartnar något vid torkning. Det äldre svenska namnet bonässla har också använts på arten hjärtstilla (Leonurus cardiaca).

Referenser

"Örten har en obehagelig lukt, och ratas af alla Kreatur. På Gottland kokas den i watten, och sådet gifwes Boskapen at dricka när de äro sjuke, såsom en Universal Medicin."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)