|
Beskrivning. Hedjohannesört är en späd, kal,
flerårig ört med små, motsatta, något stjälkomfattande blad
och klargula blommor. Stjälken kan bli upp till fem decimeter hög och
är upprätt, trind och ofta grenig upptill.
Bladen är äggrunda med något hjärtlik bas och bara upp till en
centimeter långa, de blir vanligen vackert rödfärgade.
Hedjohannesört blommar i juli, de trubbigt äggrunda foderbladen har svarta,
skaftade körtelprickar i kanten. Kronbladen är klargula, ofta med något
rödanlupen undersida, och har ofta också de körtlar i kanten.
Hedjohannesört kan knappast förväxlas med de andra arterna i släktet
johannesörter (Hypericum), den känns igen
på att den har upprätt, trind stjälk, små blad och trubbiga
foderblad.
Utbredning. Hedjohannesört förekommer sällsynt
på ljunghedar och berg i Bohuslän och norra Halland.
Första fynduppgift är från Kungsbacka, Halland och
publicerades av Fries år 1817 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet pulchrum kommer av latinets
pulcher (skön).
|
Familj: Hypericaceae
Släkte: Hypericum
Norden
Norra halvklotet
Fridlyst
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Skönpirken är en särdeles täck växt med sina
glänsande blad och sina visserligen små men utmärkt klargula blommor,
hvartill kommer den vackra rodnad som vanligen råder hos örtståndet."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)
|