Hästkastanj

Aesculus hippocastanum L.

Svenska synonym: vanlig hästkastanj

Hestekastanje Hestekastanie Yleinen hevoskastanja Horse-chestnut Gemeine Roßkastanie

Beskrivning. Hästkastanj är ett stort träd med rundad till oval krona och hängande nedre grenar. Barken är gråbrun och spricker upp i plattor. Vinterknopparna sitter motsatta och är klibbiga och glänsande mörkbruna. Bladen är stora och fem- till sjufingrade. Hästkastanj blommar i maj-juni med vitmönstrade blommor som sitter i stora upprätta pyramidformiga klasar. Kronbladen är vita med gulröda fläckar. Frukten är en grovtaggig kapsel som innehåller ett eller mer sällan två frön (hästkastanjer). Hästkastanjer är giftiga till skillnad från kastanjer, som är frukter (nötter) av äkta kastanj (Castanea sativa). Äkta kastanj finns inte vild i Sverige och den är bara härdig i gynnsamma lägen i de allra sydligaste landskapen och i Mälardalen.
Hästkastanj kan knappast förväxlas med andra träd.

Utbredning. Hästkastanj är ett odlat träd som är härdigt i södra och mellersta Sverige. Den frösår sig ofta men plantorna har ofta svårt att utvecklas. Vildväxande hästkastanjer finns på Balkan. Första fynduppgift som vildväxande är från Krapperup i Skåne och publicerades 1851 (Hylander 1971).

Användning. Hästkastanj är vanlig i parker och trädgårdar, sällsynt odlas även former med flikiga blad (f. laciniata) och namnsorter med dubbla blommor och liten fruktproduktion.

Etymologi. Artnamnet hippocastanum kommer av grekiskans hippos (häst) och Castanea som är det vetenskapliga släktnamnet på äkta kastanj (Castanea sativa), namnet kan syfta på att hästkastanjerna är oätliga och bara kan användas som hästfoder. Det svenska namnet är en direkt översättning av det latinska artnamnet.

Referenser

"Häst-Kastanier, fr. Österlanden: war ej bekant i Europa förr än 1550. Barken af dess fina qwistar pulweriserad beröms at nyttja som China mot frossan. Frukten är begärlig för hästar och nyttig at lägga smått skuren bland fodret, då de hafwa hosta och andtäppa. Dess mogna kärnor kunna utsås."

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets Kännedom av C. F. Hoffberg (1792)