|
Beskrivning. Hårslinga är en späd, men ofta meterlång,
slingbildande vattenväxt. Stjälken är millimetertjock.
Stambasen är vanligen grenig och växten saknar särskilda övervintringsskott
(turioner). Hela växten är ofta rödaktig i färgen. Bladen sitter tre
eller fyra i krans och är djupt parflikiga med hårfina bladflikar. Bladen
är ofta längre än avståndet mellan bladkransarna och skottspetsarna ser ut
som tunna penslar, vilket ger arten ett tätt och prydligt utseende. Hårslinga
blommar från juni till augusti. Blommorna sitter i
glesa ax som knappast blir längre än tre centimeter. Hanblommorna sitter enstaka
eller få tillsammans, de översta honblommorna sitter också ofta enstaka
medan de nedre sitter i krans. Blommornas stödblad är små men bladlika.
Hårslinga känns lättast igen på den tunna stjälken och de
penselformigt hopstående bladen i skottspetsarna. Skotten är smala, ofta
endast lillfingertjocka. Alla de övriga arterna är grövre.
Utbredning. Hårslinga är ganska vanlig i hela landet. Den växer företrädesvis i
näringsfattiga sjöar.
Första fynduppgift publicerades år 1798 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet alterniflorum betyder 'med alternerande blommor'
och syftar på att hanblommorna och de översta honblommorna ofta sitter enstaka.
|
Familj: Haloragaceae
Släkte: Myriophyllum
Norden
Norra halvklotet
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|