Krusbär

Ribes uva-crispa L.

Vetenskapliga synonym: R. grossularia L.
Svenska synonym: stickelbär

Stikkelsbær Stikkelsbær Karviainen Broddber Gooseberry Stachelbeere

Beskrivning. Krusbär är en tornig buske med tre- till femflikade blad och välsmakande ofta borsthåriga frukter. Den blommar redan i april-maj med oansenliga blommor. Blommorna är hängande och sitter ensamma eller få tillsammans, fodret är klockformat och har tillbakaböjda flikar med ofta rödaktiga kanter. Kronbladen är små och vita. Frukterna, krusbären, är ofta styvt borsthåriga, de mognar i juli och är vanligen gulgröna. Förädlade sorter kan ha mörkt röda frukter.
Krusbär är den enda arten i släktet ripsar (Ribes) som har tornar.

Utbredning. Krusbär växer i backar och glesa skogar, den är ursprungligen förvildad, men är numera helt naturaliserad. Arten är vanlig i södra och mellersta Sverige, men förekommer även i södra Norrland. Första fynduppgift som förvildad är från Köping på Öland och publicerades av Linné 1745 (Nordstedt 1920).

Användning. "Krus- och Stickelbärens användning torde vara bekant. Såsom syrligt söta och aromatiskt slemmiga, helsosamma, kylande och läskande, ätes de allmänt råa och syltade" skriver Nyman (1868). Den är en av våra vanligaste odlade bärbuskar och många namnsorter förekommer.

Etymologi. Artnamnet uva-crispa kommer av latinets uva (druva) och crispus (krusig), vilket syftar på att den har bär och krusiga blad, krusbär (!). Uva crispa användes som namn på krusbär redan under 1500-talet.

Referenser

"Vårsolen väcker stickelbärsbusken redan tidigt, så att dess nyutvecklade blad bidraga att kläda våren i dess gröna skrud. Särdeles på skyddade och soliga ställen fägnas ögat af den taggiga buskens späda grönska, medan ännu marken omkring kan vara helt grå. Då synas ännu de gulaktiga taggarna bra och bryta sig väl mot den hvitgråa barken och de lifligt gröna unga bladen."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)