|
Beskrivning. Midsommarblomster är en flerårig ört som kan bli
drygt en halv meter hög. Stjälkarna är
dunhåriga och har också körtelhår. Bladen är handflikiga med
ganska breda och kortspetsade flikar.
Midsommarblomster blommar vanligen i juni-juli.
Blommorna är ganska stora och sitter två och två i
stora knippen, de är oftast violetta men i norra Sverige är
vitblommiga exemplar inte ovanliga. Delfrukterna
öppnar sig när de är mogna och fröet slungas
iväg med hjälp av den elastiska fruktnäbben.
Underarten alpnäva (ssp. rivulare (Vill.) Rouy),
som är vitblommig och saknar körtelhår på blomskaften,
kan påträffas tillfälligt.
Midsommarblomster är mest lik
ängsnäva (G. pratense),
men den senare har böjda blom- och fruktskaft, djupare flikade blad
och mer blåtonade blommor.
Utbredning. Midsommarblomster är vanlig i skogstrakter i
hela landet och den är den vanligaste av våra
nävor (Geranium). I fjälltrakterna
växer den ofta i ängsbjörkskogar och på högörtsängar.
Första fynduppgift publicerades på 1600-talet
(Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet sylvaticum kommer av
latinets sylva (skog) och syftar på
växtplatsen. Namnet midsommarblomster har den fått då
den ofta blommar som bäst runt midsommar.
|
Familj: Geraniaceae
Släkte: Geranium
Norden
Norra halvklotet
Blomningstid
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Ingen växt finnes, som är vare sig ymnigare i de tätaste
skogarne eller ståtligare på fjällen.
Blommans färg är i allmänhet blå, men den varierar ganska
ofta, 1) då kronan blir hvit, men ståndarne
förblifva blå; 2) då både kronan och ståndarne
blifva hvita; 3) då blomkronan
är blå- och hvit-brokig."
Ur Flora Lapponica av Carl von Linné (1737),
i svensk översättning av T. M. Fries (1905)
|