|
Beskrivning. Blodnäva är en flerårig
ört som ofta växer i täta ruggar.
Stjälkarna kan bli ett par decimeter långa och är veka och
greniga, ofta rödaktiga och har styvt
utstående hår. Bladen är djupt handflikiga.
Blodnäva blommar i juni-juli med stor karminrosa blommor. Blommorna sitter
ensamma på långa skaft från bladvecken,
inte två och två som den gör hos de andra fleråriga
nävorna (Geranium). Foderbladen är
utåtriktade och kronbladen är grunt urnupna i toppen.
Delfrukterna öppnar sig när de är mogna och slungar iväg fröet.
Blodnäva kan genom sitt växtsätt och sina ensamma, stora, karminrosa
blommor inte förväxlas med andra arter.
Utbredning. Blodnäva växer ofta i torra och steniga
backar från Skåne till Gästrikland. Den är betydligt vanligare
längs kusten och i kalkrika områden.
Första fynduppgift publicerades på 1600-talet, men arten
är känd sedan medeltiden (Nordstedt 1920).
Användning. Blodnäva är mycket vacker och odlas ibland
som trädgårdsväxt.
Etymologi. Artnamnet sanguineum kommer av latinets sanguis
(blod) och syftar på artens klarröda höstfärger och ofta rödaktiga
stjälkar.
|
Familj: Geraniaceae
Släkte: Geranium
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Växtens artnamn är särdeles passande. Icke allenast stjelk
och bladskaft äro vackert röda, utan också bladen bli icke sällan så
röda, att de på långt håll tyckas likna blommor, och mot hösten blir
hela örten nästan blodröd; man ser då stundom hela backar derigenom lysa
röda."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)
|