BrunnävaGeranium phaeum L.
| |
Beskrivning. Brunnäva är en flerårig ört
med handflikiga blad och ganska små, brunvioletta, parvis sittande blommor.
Stjälken kan bli upp till sju decimeter hög och är utspärrat hårig
med korta körtelhår upptill, nertill är den vanligen rödfäckig.
Bladen är fem- till sjuloberade med långa hår på
översidan och korta hår på undersidan. Blomskaften är upprätta
men efter blomningen böjs fruktskaften neråt. Brunnäva blommar i maj-juni,
blommorna har utåtriktade foderblad och centimeterlånga, mörkt
brunvioletta kronblad med en gulaktig fläck vid basen. Delfrukterna öppnar sig
inte och brunnävan är den enda av nävorna
(Geranium) som, liksom
Utbredning. Brunnäva kommer ursprungligen från västra och mellersta Europa men har tidigt förvildats i Sverige, främst i de sydliga landskapen. Arten är dock härdig långt upp i landet. Första fynduppgift är från Norra Vram i Skåne där den upptäcktes av Osbeck, uppgiften publicerades av Retzius 1779 (Nyman 1867). Ett exemplar insamlat av Osbeck i Norra Vram kan ses i artens bildgalleri. Användning. Brunnäva planteras ibland i parker eller större trädgårdsanläggningar. Etymologi. Artnamnet phaeum betyder brunfärgad och syftar liksom det svenska namnet på blommans färg. |
Familj: Geraniaceae Släkte: Geranium "Egentligen en bergsvext, men planterades fordom som praktblomma
i trägårdar etc. och har ifrån den tiden förvildat sig vid
Krageholm ej allenast i gamle Trågård i största mängd,
utan äfven på sluttningarna af Bokhultsbacken i Hästhagen
och i Djurgården vid gärdsgården etc.
(vid N. Wram (Osbeck), hvarest den vexte under några
hasselbuskar i prestgårdens
trägård, blef den genom odling utrotad 1834)."
Ur Skånes flora av N. Lilja (1838)
|
© Naturhistoriska riksmuseet 1997
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/gerania/geran/gerapha.html
Senaste uppdatering: 2 augusti 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg