|
Beskrivning. Klockgentiana är en upprätt, flerårig
ört som kan bli tre till fyra decimeter hög. Bladen är smalt lansettlika
med inrullad bladkant, alla blad sitter längs stjälken och bladrosett saknas.
Klockgentiana blommar i augusti-september, blommorna är stora, femtaliga och sitter
enstaka eller få tillsammans i stjälktoppen. Fodret har smala utstående
foderflikar.
Kronan är tre till fyra centimeter lång och brett klockformad,
den är klarblå med gröna strimmor på utsidan och ljusare prickar
på insidan. När den inte blommar är den nästan omöjlig att få syn på,
men den är omisskännlig då den är i blom.
Utbredning. Klockgentiana är sällsynt och har en
sydvästlig utbredning i Sverige. Arten förekommer
från Skåne till Värmland, men har minskat och blivit allt sällsyntare.
Den växer på fuktig sand och torvjord, i
betesmarker, vid stränder och på fuktiga hedmarker.
Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).
Användning. Klockgentiana användes förr som medel
mot lungsot, och såldes i äldre tid på apoteken som pneumonanthe,
det vill säga 'lungblomma'.
Etymologi. Artnamnet pneumonanthe kommer av grekiskans
pneumon (lunga) och anthos (blomma), namnet syftar på artens medicinska
användning.
|
Familj: Gentianaceae
Släkte: Gentiana
Norden
Norra halvklotet
Fridlyst
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Hela växten är besk, nästan som
Centaurium (Erythræa).
Fordom brukades blommorna bl. a. i lungsot såsom medel att befordra
upphostningen, och örten kallades på apoteken Pneumonanthe (Lungblomma),
hvilken benämning LINNÉ bibehöll såsom artnamn."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)
|