Fabaceae - Leguminosae

Ärtväxter

Beskrivning. Ett- till fleråriga örter, ris eller sällan buskar, ibland tornförsedda. Blad enkla, fingrade eller parbladiga, ibland med klängen i spetsen, oftast med stipler. Blommor tvåkönade, ensamma eller i huvud eller flock. Foder sambladigt med vanligen fem flikar. Krona fjärilslik, med ett stort bakre blad (segel), två sidoställda blad (vingar) och en främre köl av två sammanväxta kronblad. Ståndare tio, ståndarsträngar förenade till ett rör, ibland med övre strängen fri. Stift ett. Frukt en baljfrukt, oftast öppnande sig på längden, men ibland avfallande hel eller sönderfallande i ledstycken. Frön runda, ellipsoida eller skevt njurformade.

Familjen har nästan 700 släkten och mer än 16000 arter. I Sverige finns 23 släkten med tillsammans omkring 90 arter, men många fler förekommer tillfälligt. Bland våra inhemska arter kan nämnas getväppling (Anthyllis vulneraria), gulkronill (Hippocrepis emerus), gökärt (Lathyrus linifolius), harris (Cytisus scoparius), humlelusern (Medicago lupulina), hårginst (Genista pilosa), käringtand (Lotus corniculatus) och skogsklöver (Trifolium medium). De största släktena i Sverige är klövrar (Trifolium), vickrar (Vicia) och vialer (Lathyrus), alla med fler än tio arter.
Många ärtväxter förekommer i odling, till exempel köksväxter som ärt (Pisum sativum) och bondböna (Vicia faba). Bönor i olika former, bruna och vita bönor, vaxbönor, brytbönor, skärbönor med flera är olika sorter av arten böna (Phaseolus vulgaris). Alfalfa som används till groddning kommer från arten blålusern (Medicago sativa).
Flera träd och buskar odlas till prydnad, till exempel gullregn (Laburnum), robinia och rosenrobinia (Robinia), blåregn (Wisteria), häckkaragan (Caragana arborescens) och blåsärt (Colutea arborescens), kvastginster (Cytisus), korstörne (Gleditsia triacanthos). Även flera örter odlas som prydnadsväxter som lupiner (Lupinus), rosenböna (Phaseolus coccineus) och rosenkronill (Securigera varia). Till gröngödsling odlas ofta ärtväxter, till exempel fodergetruta (Galega orientalis), då de är effektiva kvävebindare genom att de lever i symbios med kvävefixerande bakterier.

Det är en av de ekonomiskt viktigaste familjerna i världen med många kulturväxter och värdefulla oljeväxter, som jordnöt (Arachis hypogaea), kikärta (Cicer arietinum), lins (Lens culinaris), sojaböna (Glycine max), bockhornsklöver (Trigonella foenum-graecum) och bönor (Phaseolus).
Andra ärtväxter är till exempel 'tissla-tassla' eller rörkassia (Cassia fistula) vars fruktkött har laxerande verkan och förr såldes på apotek. Sensitiva eller 'Rör-mig-ej', den lilla krukväxten som fäller ihop bladen när man rör den, tillhör mimosa-släktet och heter Mimosa pudica, men blomsterhandelns mimosakvistar kommer från ett annat ärtväxtsläkte, akacior (Acacia). Färgämnet indigo utvinns av arter från släktet Indigofera. Lakrits framställs ur rötter och underjordiska utlöpare av ärtväxten lakritsrot (Glycyrrhiza glabra). Johannesbrödträd (Ceratonia siliqua) hör hemma i Medelhavsområdet och dess frön användes i äldre tid som vikter, vilket gav upphov till ordet carat (efter släktnamnet Ceratonia). Frukterna av johannesbrödsträdet är ätliga och såldes förr på apoteket. Två arter av släktet Clianthus, flamingonäbb och papegojnäbb, från Australien respektiv Nya Zeeland odlas ibland som krukväxter för sina egendomliga och vackra blommors skull.

Tvåhjärtbladiga växter

Släkten:
Anthyllis - getväpplingar
Astragalus - vedlar
Caragana - karaganer
Cytisus - kvastginster
Galega - getrutor
Genista - ginster
Hippocrepis - hästskoklövrar
Laburnum - gullregn
Lathyrus - vialer
Lotus - käringtänder
Lupinus - lupiner
Medicago - luserner
Melilotus - sötväpplingar
Onobrychis - esparsetter
Ononis - puktörnen
Ornithopus - serradellor
Oxytropis - klovedlar
Pisum - ärter
Securigera - rosenkroniller
Tetragonolobus - klöverärter
Thermopsis - lupinväpplingar
Trifolium - klövrar
Ulex - ärttörnen
Vicia - vickrar

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 1996

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/welcome.html
Senaste uppdatering: 10 juli 2008
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg