Skogsvicker

Vicia sylvatica L.

Skogvikke Skov-Vikke Metsävirna Wood Vetch Wald-Wicke

Beskrivning. Skogsvicker är flerårig ört med veka, kala stjälkar som kan bli en och en halv meter långa. Bladen är parbladiga med sex till tolv par rundade småblad och ett grenigt klänge. Stiplerna är fliktandade vilket gör den lätt att känna igen även när den inte blommar. Skogsvicker blommar i juli-augusti med vitaktiga blommor som sitter samlade i klasar på långa skaft från bladvecken. Kronan är stor, vit med violetta ådror och mörkviolett kronköl. Fruktbaljan är kal och blir svart när den är mogen.
Skogsvicker är lätt att skilja från andra vickrar (Vicia) på sina mångblommiga klasar med stora vita blommor.

Utbredning. Skogsvicker har en i huvudsak östlig utbredning och är ganska vanlig från Skåne till Ångermanland samt i Jämtland, men den förekommer också sällsynt i andra landskap. Den växer i skogar och lundar, ofta i stora ihoptrasslade ruggar. Första fynduppgift publicerades år 1658 i Rudbecks Catalogus plantarum (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet sylvatica kommer av latinets sylva (skog) och betyder 'växer i skog'.

Referenser

"Skogsvickern är en bland de täckaste Vickerarterna och en prydnad för de skogar och lundar, mot eller i hvilkas träd och buskar den uppklänger med sina rankiga stjelkar, sprider sitt lätta bladverk eller hänger sina vackra, rika blomklasar. Den växer alltid bäst i skugga."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)