Bondböna

Vicia faba L.

Svenska synonym: hästböna, välsk böna

Baunevikke Hestebønne Härkäpapu Broad Bean Saubohne

Bondböna Beskrivning. Bondböna är en storväxt, upprätt, ettårig ört med stora fruktbaljor. Stjälken är grov och kantig, vanligen omkring en halv meter hög. Bladen är en- till trepariga utan klänge, men istället med en kort udd. Småbladen är stora, äggrunda och grågröna. Bondböna blommar i juni-juli. Blommorna sitter i kortskaftade, fåblommiga klasar från bladvecken. Kronan är vanligen vit med en svart fläck på varje vinge. Fruktbaljan är stor och kraftig, den kan bli upp till tre decimeter lång och är nästan trind. På insidan har baljorna en svampig vävnad som omger de stora njurlikt plattade fröna.
Bondböna ser mycket speciell ut och kan inte förväxlas med andra arter.

Bondböna

Utbredning. Bondböna är en odlad art som ibland påträffas tillfälligt förvildad. Arten förekommer bara i odling och det är osäkert var den ursprungligen kommer ifrån. Första fynduppgift som förvildad publicerades 1901 (Nordstedt 1920). Enstaka fynd av bondböna från stenåldern har påträffats i arkeologiska lämningar i Sverige, och den anses ha odlats åtminstone sedan bronsåldern.

Balja av bondböna

Användning. Bondböna odlas som grönsak, men också som foderväxt, och många olika namnsorter med varierande blomfärg och fröstorlek förekommer. Frön, eller mycket späda fruktbaljor, kokas och används bland annat i soppor och stuvningar. Hoffberg skriver i Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom år 1792 att "så kallade Bondbönor äro en hälsosam och god föda, helst då de äro späda eller skalet tages af sjelfwa bönorna. Kunna äfwen förwaras både genom saltning och torkning för wintern, då det är både hälsosamt och hushållsaktigt at weta utspäda kjött och salt mat med åtskillige grönsaker".

Etymologi. Artnamnet faba betyder böna.

Familj: Fabaceae
Släkte: Vicia

Mat och krydda

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Enligt bibelns vittnesbörd odlades den af hebreerna redan 1000 år före Kristus. Homerus omtalar den i Iliaden, och i det af Schliemann nyligen uppdagade Troja har man funnit stöd för dess tillvaro äfven der. I det gamla Egypten fans den, ehuru der af presterna ansedd så oren, att de ej ens kunde tåla dess åsyn. Pythagoras' lärjungar fingo ej förtära den, icke ens gå öfven en bönåker. Men hos grekiska folket stod den i högt anseende."

Ur Kok-konsten som vetenskap och konst av C. H. Hagdahl (1896)

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/vicia/vicifab.html
Senaste uppdatering: 2 februari 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg