Buskvicker

Vicia dumetorum L.

Krattvikke Krat-Vikke Pensaikkovirna Hecken-Wicke

Buskvicker Beskrivning. Buskvicker är en kal, storväxt flerårig ört med långa klängande stjälkar. Bladen är stora och har tre till fem bladpar med stora brett äggrunda småblad och ett grenigt klänge. Det nedersta paret småblad sitter ett stycke ifrån stjälken, tydligt skiljt från de tandade stiplerna. Buskvicker blommar i juli-augusti, blommorna är rödvioletta och drygt en Buskvicker centimeter långa, de sitter i fåblommiga, ganska glesa, långskaftade klasar från bladvecken. Fruktbaljorna är kala och blir ljusbruna vid mognaden.
Buskvicker är en av våra största vickrar (Vicia), den känns igen på de ganska stora rödvioletta blommorna som sitter i glesa Buskvicker klasar och de stora bladen med få och brett äggrunda småblad. Vegetativt är den lik den gulblommiga arten ärtvicker (V. pisiformis), men den senare har blad där det nedersta paret småblad sitter mycket nära stjälken.

Buskvicker

Utbredning. Buskvicker är sällsynt och förekommer bara i några få landskap från Skåne till Uppland. Den växer på stenig, mullrik mark, i busksnår och branter, men kan även påträffas i vägkanter. Första fynduppgift är från Krageholm och Övedskloster i Skåne och publicerades 1744 (Nordstedt 1920).

Frukter

Etymologi. Artnamnet dumetorum kommer av latinets dumetum (häck) och betyder 'växer i häckar och buskage'.

Familj: Fabaceae
Släkte: Vicia

Norden
Norra halvklotet
Fridlyst

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Buskvickern liknar närmast Ärtvickern, och har också, till örtståndet, en viss likhet med den vanliga odlade Ärtan. Dess storlek berättigar den verkligen till den benämning, som den erhållit i Bauhins Pinax (1623): Vicia maxima dumetorum."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/vicia/vicidum.html
Senaste uppdatering: 3 juli 2003
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg