Ärttörne

Ulex europaeus L.

Gulltorn Tornblad Piikkiherne Gorse Stechginster

Ärttörne Beskrivning. Ärttörne är en vintergrön, tornig buske som kan bli upp till en och en halv meter hög. Unga grenar är utspärrat gleshåriga. Bladen är enkla, syllika och stickande, blad på unga buskar är däremot trefingrade. Ärttörne blommar från maj till juli med stora gula blommor som sitter ensamma eller parvis på korta skaft från bladvecken. Fodret är gult och tvåläppigt med utspärrad, brunaktig behåring. Kronan är bara något längre än fodret. Frukten är en fåfröig, hårig balja som öppnar sig explosionsartat när fröna är mogna. Ärttörne kan knappast förväxlas med andra arter, de stora ensamma eller parvis sittande gula ärtblommorna och de barrlika stickande bladen är karaktäristiska kännetecken.

Ärttörne Utbredning. Ärttörne är ganska vanlig som förvildad i Skåne och Blekinge, men kan också sällsynt påträffas i andra sydliga landskap. Den växer på sandig mark ofta nära kusten. Buskarna är ganska frostkänsliga och fryser vanligen ner under stränga vintrar. Arten hör ursprungligen hemma i västra Europa. Ärttörne, fruktbalja Första fynduppgift publicerades av Hartman år 1832 i Handbok i Skandinaviens flora (Hylander 1971). Arten uppges som odlad redan på 1700-talet (Hoffberg 1792).

Etymologi. Artnamnet europaeus är en latinisering av Europa och betyder europeisk.

Familj: Fabaceae
Släkte: Ulex

Norden
Norra halvklotet
Giftig

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/ulex/ulexeur.html
Senaste uppdatering: 29 juni 2009
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg