Trifolium L.

Klövrar

Beskrivning. Ett- till fleråriga örter. Stjälk nedliggande till upprätt, ibland rotslående. Blad trefingrade, småblad oskaftade eller med mittersta småbladet skaftat. Stipler vidvuxna bladskaftet. Blommor i få- till mångblommiga, rundade eller ibland långsträckta huvuden eller huvudlika klasar, kvarsittande långt efter att de har vissnat, vilket skiljer klöver från alla andra ärtväxtsläkten. Foder kalt eller hårigt, foderflikar jämnlånga eller med en tydligt längre flik. Krona gul till brun, eller vit till röd. Ståndare tio, övre ståndare fri. Stift ett. Frukt en liten, en- eller fåfröig balja, mer eller mindre innesluten i fodret. Baljan öppnas utmed de längsgående sömmarna, brister oregelbundet eller förblir ibland stängd.
Kromosomtal varierande.

Övrigt. De två arterna kråkklöver (Potentilla palustris) och vattenklöver (Menyanthes trifoliata) hör trots sina namn till andra släkten ur andra växtfamiljer, rosväxter (Rosaceae) respektive vattenklöverväxter (Menyanthaceae).

Etymologi. Släktnamnet Trifolium kommer av latinets tres (tre) och folium (blad), namnet användes redan av Plinius och syftar på de trefingrade bladen.

Släktet har 238 arter. I Sverige förekommer 14 arter regelbundet, men ytterligare några arter kan förekomma tillfälligt, till exempel luktklöver (T. resupinatum). Till de vanligaste arterna hör alsikeklöver (T. hybridum), rödklöver (T. pratense), skogsklöver (T. medium) och vitklöver (T. repens). Flera klövrar är viktiga vallväxter och odlas också som gröngödsel.

Arter:
alpklöver (T. alpestre)
alsikeklöver (T. hybridum)
backklöver (T. montanum)
blodklöver (T. incarnatum)
brunklöver (T. spadiceum)
gullklöver (T. aureum)
harklöver (T. arvense)
jordklöver (T. campestre)
rödklöver (T. pratense)
skogsklöver (T. medium)
smultronklöver (T. fragiferum)
strimklöver (T. striatum)
trådklöver (T. dubium)
vitklöver (T. repens)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning