|
Beskrivning. Skogsklöver är flerårig
och har utlöpare vilket gör att den ofta växer i stora
bestånd. Stjälken kan bli upp till tre decimeter hög och
är böjd vid bladfästena
så att den ser krokig eller zigzagformad ut (jämför de
danska och engelska namnen), medan alla de andra
rödblommiga klöverarterna har raka stjälkar. Bladen är
trefingrade med ganska långsmala, oftast enfärgade småblad,
stiplerna är lansettlika. Skogsklöver blommar från juni till augusti
med röda blommor som sitter i runda kortskaftade huvuden.
Fodret är nästan kalt och har tio nerver. Fruktbaljan är
matt och spricker upp längs kantsömmen.
Skogsklöver förväxlas ibland med
rödklöver (T. pratense),
men den senare har oskaftade blomhuvuden, bredare blad och stipler, samt
saknar utlöpare och växer därför inte i täta
bestånd. Den sällsynta alpklövern
(T. alpestre) är mycket lik
skogsklöver, men har rak stjälk, oskaftade blomhuvuden, samt
foder med 20 nerver och en undre foderflik som är avsevärt
mycket längre än de övriga.
Utbredning. Skogsklöver är vanlig i
södra och mellersta Sverige, men förekommer sällsynt
ända upp till Norrbotten. Den växer som namnet antyder oftast
i skogar, gärna skogsbryn eller skogsängar.
Första fynduppgift är från Uppsala och Jumkil i Uppland
och publicerades år 1761 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet medium betyder
mittersta eller mellan och gavs av Linné då han ansåg
den till utseendet vara mitt emellan
rödklöver (T. pratense) och
alpklöver (T. alpestre).
|
Familj: Fabaceae
Släkte: Trifolium
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Skogsklövern är en rätt täck växt
och sällskapar gerna med
Blåklockor,
Darrgräs,
Melampyra o. a.,
mot hvilka den särdeles väl bryter sig både genom sin trebladighet
och sina blomklot."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)
|