Alpklöver

Trifolium alpestre L.

Svenska synonym: stenklöver

Skov-Kløver Pyökkiapila Hügel-Klee

Beskrivning. Alpklöver är en flerårig ört som kan bli upp till fyra decimeter hög. Stjälkarna är upprätta och sparsamt greniga. Bladen är trefingrade med smalt lansettlika småblad som har fint tandad kant. Stiplerna är långa, syllika och ihopväxta med bladskaftet. Alpklöver blommar i juni-juli med röda blommor som sitter i oskaftade huvuden. Fodret är hårigt med tjugo nerver och en nedersta flik som är ungefär dubbelt så lång som de övriga.
Kännetecknande för alpklöver är de syllika stiplerna och det håriga, tjugonerviga fodret med en mycket lång understa flik. Den är annars mycket lik skogsklöver (T. medium), men den senare har bredare stipler, samt blommor med kala foder som är tionerviga och som har foderflikar som är nästan liklånga.

Utbredning. Alpklöver är mycket sällsynt och förekommer bara på västra Gotland. Den växer på torr kalkrik mark, i torrängar och glesa tallskogar. Första fynduppgift är från Skåne och publicerades 1832, äldre uppgifter är, enligt Nordstedt (1920), troligen förväxlingar med former av skogsklöver (T. medium). Arten upptäcktes år 1823 men redan år 1870 skriver Lilja i Skånes flora att arten inte lär vara funnen på många år. Det sista kända fyndet är från 1886 och därefter betraktades arten som försvunnen. Sommaren 1985 upptäcktes dock alpklöver på Gotland av Elsa och Aage Bohus Jensen som publicerade fyndet samma år i artikeln Alpklöver, Trifolium alpestre, på Gotland (Svensk Botanisk Tidskrift 79: 373).

Etymologi. Artnamnet alpestre syftar på att arten beskrevs från Alperna.

Referenser