Ärt
Pisum sativum L.
Vetenskapliga synonym:
P. arvense L., P. sativum L. ssp. arvense (L.) Asch. & Graebn. (var. arvense)
Svenska synonym: trädgårdsärt (var. sativum), foderärt, fodergråärt, gråärt, pelusker (var. arvense)
Ert
Almindelig Ært
Herne
Ertur
Garden Pea (var. sativum), Field Pea (var. arvense)
Erbse
|
|
Beskrivning. Ärt är en kal, ettårig
ört med vek fyrkantig stjälk som oftast blir omkring en
halv meter hög och som tar stöd mot omgivande vegetation.
Bladen har ett eller två par nästan runda småblad och
ett grenigt klänge i stället för uddblad.
Stiplerna är mycket stora och liknar småbladen.
Ärt blommar i juni-juli, blommorna är stora, två till tre
centimeter långa och sitter ensamma eller två eller
tre tillsammans i skaftade klasar från bladvecken.
Blomman är vit eller violett med rödvioletta vingar
och vit köl.
Baljorna är kala, upp till en decimeter långa, trinda med flera
stora runda eller kantiga frön som är gula,
grågröna eller marmorerade.
Arten ärt uppträder med två varieteter, huvudvarieteten
som kallas trädgårdsärt (var. sativum) har
vita blommor och runda enfärgade frön. Foderärt
(var. arvense (L.) Poir.) skiljs genom violetta och lila blommor och
kantiga, marmorerade frön.
Ärt känns igen på sitt ettåriga växtsätt,
en- eller tvåpariga blad med stora stipler och sina stora blommor.
Utbredning. Ärt är ganska vanlig och
påträffas ofta tillfälligt på olika sorters
kulturmark, som ogräs i åkrar, rabatter, vägkanter
och på ruderatmark.
Varieteten foderärt (var. arvense) påträffas på liknande
ställen som trädgårdsärt (var. sativum), men är ovanligare.
Första fynduppgift publicerades av Linné 1747 (Hylander 1971).
Användning. Trädgårdsärt (var. sativum)
odlas i stor skala för sina fröns skull, ärtorna, vilka används
omogna och gröna som grönsak eller mogna och torkade till ärtsoppa.
Varieteten foderärt (var. arvense) odlas som
kreatursfoder.
Etymologi. Artnamnet sativum kommer av
latinets satus (sådd) och betyder odlad.
|
Familj: Fabaceae
Släkte: Pisum
Mat och krydda
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|