Busktörne

Ononis spinosa L.

Vetenskapliga synonym: O. campestris W. D. J. Koch & Ziz, O. repens L. ssp. spinosa Greuter (ssp. spinosa), O. arvensis L., O. hircina Jacq. (ssp. arvensis), O. repens L., O. repens L. ssp. procurrens (Wallr.) Asch. & Graebn. (ssp. maritima)
Svenska synonym: busktörne, smalbladigt puktörne (ssp. spinosa), puktörne (ssp. maritima), stallört (ssp. arvensis)

Tornbeinurt (ssp. spinosa), Krypbeinurt (ssp. maritima), Bukkebeinurt (ssp. arvensis) Strand-Krageklo (ssp. spinosa), Mark-Krageklo (ssp. maritima), Stinkende Krageklo (ssp. arvensis) Piikkiorakko (ssp. spinosa), Rento-orakko (ssp. maritima), Kenttäorakko (ssp. arvensis) Spiny Restharrow (ssp. spinosa), Common Restharrow (ssp. maritima) Dornige Hauhechel (ssp. spinosa), Kriechende Hauhechel (ssp. maritima), Bocks-Hauhechel (ssp. arvensis)

Beskrivning. Busktörne är ett ris eller en flerårig ört som ibland har klibbiga körtelhår med illaluktande sekret. Stjälkarna är örtartade och upprätta, eller mer eller mindre vedartade och nedliggande till uppstigande. Bladen är trefingrade med skaftat uddblad, eller ibland enkla. Småbladen är sågade i kanten, liksom de stora stiplerna. Busktörne blommar från juli till september med rosa blommor som sitter ensamma i de övre bladvecken eller samlade i axlika klasar. Blommornas foder har långa flikar och kronan är rosa eller rosenröd med vit köl och vita vingar, typiskt är att blommornas köl är näbblikt utdragen. Arten är variabel och har tre underarter i Sverige, vilka oftast betraktats som egna arter. Huvudunderarten busktörne (ssp. spinosa) har nedtill vedartade, torniga grenar som har två längsgående hårrader, samt ensamma blommor vars vingar är kortare än kölen. Underarten puktörne (ssp. maritima (Dumort.) P. Fourn.) är mycket lik huvudunderarten och skiljs från denna genom allsidigt hårig stjälk, bredare småblad och blommor med något längre vingar. Den tredje underarten, stallört (ssp. arvensis (L.) Greuter & Burdet), är örtartad och har upprätta stjälkar utan tornar, samt blommor i ganska täta axlika klasar.
Busktörne kan knappast förväxlas med andra arter.

Utbredning. Arten förekommer sällsynt från Skåne till Uppland, den växer i torr gräsmark och vägkanter. Huvudunderarten busktörne (ssp. spinosa) finns bara i Skåne och Blekinge, underarten puktörne (ssp. maritima) dessutom på Öland och Gotland samt på spridda platser längs kusten upp till Uppland. Underarten stallört (ssp. arvensis) förekommer i hela utbredningsområdet.

Första fynduppgift för huvudunderarten är från Lund i Skåne 1744. Underarten stallört (ssp. arvensis) är känd sedan Rudbecks Catalogus plantarum år 1658 (Nordstedt 1920).

Användning. Arten användes förr som läkeväxt.

Etymologi. Artnamnet spinosa kommer av latinets spina (torn) och betyder tornig, vilket syftar på att arten ofta har torniga stjälkar.

Referenser

"Roten drifwer urin och öpna: Decokt deraf gör nytta i Stenplåga, urin-blåsans sårnader, swårigheter wid wattnets låtande och gulsot: mot swullit tandkött hålles den i munnen...
...Dess rötter äro i Skånska åkrar mycket beswärlige för plogen: de brukas äfwen för hästar som hafwa swårt at stalla."

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)