Medicago L.

Luserner

Beskrivning. Ett- eller fleråriga örter. Stjälkar nedliggande till upprätta. Blad trefingrade, småblad ofta småtandade mot toppen, det mittersta skaftat. Stipler sammanväxta med bladskaftet. Blommor i korta, ofta huvudlika klasar. Foder femflikigt. Krona gul eller violett, avfallande efter blomningen. Ståndare tio, övre ståndare fri. Stift ett. Frukt en nästan rak till mer eller mindre spiralformigt skruvad balja, ibland med taggar, avfaller oöppnad. Frön en till flera.
Kromosomtal: 2n=16 (fläcklusern, humlelusern, tagglusern, sandlusern), 2n=32 (blålusern).

Etymologi. Släktnamnet Medicago kommer av grekiskans medike som betyder 'från Mekien'.

Släktet har ett åttiotal arter varav tre är bofasta i Sverige, alla är gulblommiga utom den odlade och ofta förvildade arten blålusern (M. sativa) som kan ha violetta blommor. Gullusern betraktades tidigare som en egen art (M. falcata) men anses numera vara en underart av blålusern. Den vanliga arten humlelusern (M. lupulina) är lågväxt med små gula blommor. De tre arterna fläcklusern (M. arabica), tagglusern (M. polymorpha) och sandlusern (M. minima), har alla spiralformade baljor som vanligen är taggiga.
Flera andra arter har påträffats tillfälligt.

Arter:
blålusern (M. sativa)
fläcklusern (M. arabica)
humlelusern (M. lupulina)
sandlusern (M. minima)
tagglusern (M. polymorpha)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning