Blålusern

Medicago sativa L.

Vetenskapliga synonym: M. falcata L. (ssp. falcata)
Svenska synonym: alfalfa, blå lusern, lusern (ssp. sativa), gullusern, svenskt höfrö (ssp. falcata)

Blålusern (ssp. sativa), Gull-lusern (ssp. falcata) Foder-Lucerne (ssp. sativa), Segl-Sneglebælg (ssp. falcata) Sinimailanen (ssp. sativa), Sirppimailanen (ssp. falcata) Lucerne (ssp. sativa), Sickle Medick (ssp. falcata) Luzerne (ssp. sativa), Sichelklee (ssp. falcata)

Beskrivning. Blålusern är en flerårig, buskig ört med trefingrade blad och gula, grönaktiga eller violetta blommor i korta huvudlika klasar. Stjälkarna är nedliggande till upprätta och kan bli nästan upp till en meter långa. Blålusern blommar från juli till september. Blommorna är centimeterlånga och kronan kan skifta i färg från blekt gulvitt till mörkt violett. Fruktbaljorna innehåller flera frön och är skärformigt böjda eller mer eller mindre spiralformigt vridna i upp till fyra varv. Arten delades förut upp i två arter, blålusern och gullusern, som bildade hybrider där de möttes. Numera anser man att de utgör två underarter av samma art. Huvudunderarten blålusern (ssp. sativa) har violetta blommor och spiralformigt vridna fruktbaljor, medan gullusern (ssp. falcata (L.) Arcang.) har rent gula blommor och skärformigt böjda fruktbaljor. Mellanlusern kallas alla de mellanformer som uppkommer när de två underarterna växer tillsammans, de har varierande blomfärg och mer eller mindre spiralvridna baljor.
Blålusern och gullusern kan knappast förväxlas med de andra arterna i släktet luserner (Medicago).

Utbredning. Blålusern (ssp. sativa) odlas ofta som vallväxt och förekommer ganska ofta förvildad på kulturmark. Den kommer ursprungligen från sydvästra Asien men började odlas i Europa redan runt 2400 f. Kr. Gullusern (ssp. falcata) är vanlig bara på Öland och Gotland, men förekommer också sparsamt eller sällsynt i övriga Syd- och Mellansverige. Den växer på torr gräsmark, till exempel på ängar och i vägkanter. Första fynduppgift publicerades 1658, då gullusern (ssp. falcata) omtalas av Rudbeck i Catalogus plantarum. Blålusern (ssp. sativa) uppges först 1809 från Tågarp, Skåne, men har funnits i odling redan tidigare (Nordstedt 1920).

Användning. Blålusern är kanske mest känd under namnet alfalfa, som man kan köpa som frö eller färdiga groddar i affärernas grönsaksdiskar. Den är dock ursprungligen införd som vallväxt och odlas som foder, blålusern innehåller rikligt med proteiner och K-vitamin.

Etymologi. Artnamnet sativa betyder odlad och kommer av latinets satus (sådd). Namnet alfalfa kommer av arabiskans al-fasfasah eller det gammaliranska an aspo-asti och betyder 'det bästa fodret' eller 'foder till hästar'. Underartsepitetet falcata kommer av latinets falx (skära, lie) och syftar på den skärformigt böjda fruktbaljan.

Referenser

"Det [gullusern] är Syskon med Lucerne § 5 ock det aldeles så likt, at bägge med möda kunna skiljas, utom blomman, som på Lucerne merendels är violet, men på wårt Swenska Höfrö guhl.
Botanisterne mena at det utlänska Lucernet är aldeles samma species, ock altså uti intet annat differerar än culturen ock coleuren af blomman, samt skidorne, som äro mindre wridne på wårt inlänska; ty wårt wäxer äfwen så högt, buskar sig äfwen så, är lika smakeligt för Boskapen, ock lika så skapt."

Ur Swenskt Höfrö av Carl von Linné (Kongliga Swenska Wetenscapsacademiens Handlingar 1742)