Humlelusern

Medicago lupulina L.

Snigleskolm Humle-Sneglebælg Nurmimailanen Kuðungsbelgjurt Black Medick Hopfenklee

Beskrivning. Humlelusern är en ett- eller tvåårig, vanligen lågväxt ört som kan bli upp till fyra decimeter hög. Stjälkarna är nedliggande till upprätta. Bladen är trefingrade och har fint tandade småblad som har en liten uddspets. Humlelusern blommar från maj till september med små gula blommor som sitter samlade i runda till avlånga klasar. Kronan är två till tre millimeter lång. Frukterna är bara upp till tre millimeter långa, när de mognat är de svarta och spiralformigt böjda med nätådrig yta. De innehåller bara ett frö vilket skiljer den från alla andra luserner (Medicago).
De andra arterna i släktet med små gula blommor, tagglusern (M. polymorpha) och sandlusern (M. minima), har fåblommiga klasar och taggiga mångfröiga baljor som är spiralvridna i flera varv. Förutom med dessa kan humlelusern förväxlas med jordklöver (Trifolium campestre) och trådklöver (T. dubium), dessa har dock småblad som är något urnupna i spetsen, blommor som sitter kvar efter att de vissnat, samt små raka fruktbaljor som är inneslutna i de vissna blommorna.

Utbredning. Humlelusern är vanlig i södra och mellersta Sverige men förekommer tillfälligt även i norra Sverige. Den växer på öppen kulturpåverkad mark. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Hortus botanicus år 1685 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet lupulina betyder 'lik humle' och kommer av lupulus som är ett gammalt namn på humle (Humulus lupulus). Namnet syftar troligen på de små blomklasarna som liknar humlets honblomställningar.

Referenser