Lupinus L.

Lupiner

Beskrivning. Medelstora till storväxta, vanligen fleråriga, håriga örter. Blad fingrade med många småblad, småblad lansettlika, helbräddade. Blommor i tät toppställd klase. Krona vanligen blå, sällan vit, rosa eller flerfärgad. Ståndare tio, ståndarsträngar förenade till ett rör. Stift ett. Frukt en hårig, mångfröig balja.
Kromosomtal: 2n=48.

Övrigt. Släktet lupinväpplingar (Thermopsis) skiljs genom trefingrade blad och gula blommor.

Etymologi. Släktnamnet Lupinus kommer av lupus (varg), namnet användes om lupiner redan av Cato, död 149 f. Kr. (Lid 1985).

Släktet har 200 arter. Bara två arter, blomsterlupin (L. polyphyllus) och sandlupin (L. nootkatensis), betraktas som bofasta i Sverige. Ytterligare ett par arter förekommer tillfälligt, till exempel blålupin (L. angustifolia), gullupin (L. luteus) och vitlupin (L. albus). Hybriden regnbågslupin (L. x regalis) odlas ofta som prydnadsväxt.

Familj: Fabacaeae

Arter:
blomsterlupin (L. polyphyllus)
sandlupin (L. nootkatensis)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/lupin/welcome.html
Senaste uppdatering: 26 januari 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg