Lotus L.

Käringtänder

Beskrivning. Fleråriga oftast kala örter. Stjälk nedliggande till upprätt, ibland ihålig. Blad parbladiga med två bladpar och ett uddblad, nedre bladpar stipelliknande. Stipler små, tidigt avfallande. Blommor i flockar på långa skaft från bladvecken. Foder femflikat, flikar kortare än tuben. Krona gul, i knopp ofta rödaktig. Ståndare tio, övre ståndare fri. Stift ett. Frukt en lång, trind, mångfröig balja.
Kromosomtal: 2n=12 (smal käringtand, stor käringtand), 2n=24 (käringtand).

Övrigt. Bladen, som egentligen är parbladiga, ger intryck av att vara trefingrade som bladen hos klövrar (Trifolium).
Arterna i släktet klöverärter (Tetragonolobus) förs ibland till släktet käringtänder.

Etymologi. Släktnamnet Lotus är ett grekiskt namn som användes av Homeros (800 f. Kr.) om en ärtväxt. Namnet Lotus användes senare av Herodotos (c. 400 f. Kr.) som namn på en egyptisk näckros, och används än idag som svenskt namn på vissa utländska arter i släktet vita näckrosor (Nymphaeae).

Släktet, inklusive arterna i släktena buskväpplingar (Dorycnium) och klöverärter (Tetragonolobus), har omkring 100 arter. I Sverige förekommer de tre arterna käringtand (L. corniculatus), smal käringtand (L. tenuis) och stor käringtand (L. pedunculatus). Tillfälligt påträffas också bland annat den ettåriga arten dvärgkäringtand (L. angustissimus).

Arter:
käringtand (L. corniculatus)
smal käringtand (L. tenuis)
stor käringtand (L. pedunculatus)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning