Gökärt

Lathyrus linifolius (Reichard) Bässler

Vetenskapliga synonym: L. montanus Bernh., Orobus tuberosus L.
Svenska synonym: gökmat, käringtand

Knollerteknapp Krat-Fladbælg Syylälinnunherne Bitter-vetch Berg-Platterbse

Beskrivning. Gökärt är en flerårig ört med uppstigande till upprätt, plattad och vingkantad stjälk som kan bli upp till fyra decimeter lång. Bladen är grågröna och parbladiga med två till fyra bladpar, småbladen är långsmala och klänge saknas men istället finns en kort uddspets. Gökärt blommar i maj-juni med rosa till blekt rödvioletta blommor som sitter samlade i fåblommiga klasar. Kronan har mörkare ådringar och växlar vanligen färg och är oftas rosa i början för att senare bli mer blåviolett. Fruktbaljorna är kala och svarta.
Gökärt förväxlas ibland med vårärt (L. vernus), men den senare har kantig, ej vingkantad stjälk och rent gröna, breda och långspetsade småblad. Arten vippärt (L. niger) är större och grenigare och har blad med fyra till sju par elliptiska småblad.

Utbredning. Gökärt är vanlig i södra och mellersta Sverige och förekommer sällsynt ända upp i Västerbotten. Den växer i backar och skogar. Första fynduppgift publicerades år 1658 i Rudbecks Catalogus Plantarum (Nordstedt 1920).

Användning. Gökärt har stärkelserika rotknölar som kan användas som nödbrödsämne (Nyman 1868), de är dock inte så stora som hos knölvial (L. tuberosus).

Etymologi. Artnamnet linifolius kommer av latinets linea (linje) eller det vetenskapliga namnet på släktet lin (Linum), som grundar sig på samma ord, och folium (blad). Namnet syftar på de tämligen smala bladen. Gökärt har också kallats käringtand, ett namn som numera används på arten Lotus corniculatus i släktet käringtänder (Lotus).

Referenser

"Rötterne äro knölige, och wärderas mycket af Skottske Högländarne. De tugga dem torra; de påstå dem icke allenast wara hälsosamme för bröstet, utan at de äfwen med dem länge kunna stilla hunger och torst."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)