|
Beskrivning. Vingvial är en flerårig, stor, klängande
ärtväxt med rosa blommor. Stjälken kan bli mer än två meter lång och
är brett vingkantad, liksom bladskaften. Stiplerna
är ganska breda, bredare än stjälken. Bladen är parbladiga
med ett eller två bladpar och ett grenigt klänge. De nedre bladen
har vanligen bara ett bladpar medan de övre har två.
Vingvial blommar i juli-augusti, blommorna sitter samlade i
oftast mångblommiga klasar på skaft från bladvecken.
Kronan är rosa och ganska stor. Frukten är en mångfröig
balja.
Vingvial är mycket lik den odlade och ibland förvildade arten
rosenvial (L. latifolius), den senare har större
blommor och samtliga blad har bara ett bladpar. Arten backvial
(L. sylvestris) är också lik vingvial, men den förra har
enpariga blad och stipler som är smalare än den vingkantade stjälken.
Utbredning. Vingvial förekommer sällsynt i
södra Sverige. Den växer ofta i skogsbryn och skogsbackar.
Första fynduppgift är från Kinnekulle,
Västergötland och publicerades av Kalm år 1746 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet heterophyllus kommer
av grekiskans heteros (olika) och fyllon (blad), vilket syftar
på att vissa blad har ett par småblad medan andra har två.
|
Familj: Fabaceae
Släkte: Lathyrus
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Denna wäxten har jag aldrig tilförena funnit wäxa wildt,
men nu råkade jag den icke allenast här wid Mössebärg, utan ock wid Ållebärg.
Herr P. KALM har funnit densamma wid Kinnekulle...
... Jag wil icke här uppeholla mig med Synonyma, som endast höra Botanisterna til, utan allenast
säja, at denna wäxt är ganska mörkt och ofullkomligen framstäld af alla, ehuru
lätt och klart hon eljest kan skiljas ifrån de andra af sin slägt, hälst som hon
har merendels 4 små blad fästa wid hwardera bladskaftet."
Ur Carl Linnæi västgöta resa år 1746 av Carl von Linné (1747)
|