Gulkronill

Hippocrepis emerus (L.) Lassen

Vetenskapliga synonym: Coronilla emerus L.
Svenska synonym: guldkronill, gulkoronill, kronärta

Buskvikke Perlebælg Scorpion Senna Strauch-Kronwicke

Gulkronill

Beskrivning. Gulkronill är en lågväxt, lövfällande buske som kan bli upp till sex decimeter hög. Grenarna är kantiga och har parbladiga blad som har två till fyra par småblad och ett uddblad. Småbladen är omvänt äggrunda, blanka med blågrön undersida och helbräddad kant. Gulkronill blommar i maj-juni med lysande gula blommor som sitter två eller tre tillsammans i långskaftade flockar. Fruktbaljan är lång och smal, nästan rak och otydligt ledad, den öppnar sig inte vid mognaden utan sönderfaller i långsmala, enfröiga ledstycken.
Gulkronill kan knappast förväxlas med andra ärtväxter (Fabaceae).

Gulkronill

Utbredning. Gulkronill är sällsynt och förekommer på kalkrik mark på Gotland och Öland. Den odlas ibland och har även påträffats förvildad i andra landskap. Första fynduppgift publicerades av Linné i uppsatsen Samling af Et Hundrade Wäxter upfundne på Gothland, Öland och Småland (Kongliga Swenska Wetenskapsacademiens Handlingar 1741). Linné hittade den på Gotland och lämnar följande kommentar: "Hwem hade wäl trodt at detta lilla träd, som alla wintrar bewaras uti orangerierne och som wäxer i Österrike, skulle tola wåra wintrar och kunna wäxa wilt i Sverige?".

Gulkronill

Användning. Gulkronill odlas ibland som prydnadsbuske, odlade exemplar tillhör ofta en sydeuropeisk underart (ssp. emeroides (Boiss. & Spruner) Hayek), medan huvudunderarten är den som förekommer vildväxande i Sverige. Den odlade sydliga underarten kan skiljas genom att den oftast har mångblommiga flockar och ett helt fjäll på insidan av seglets skaft, medan huvudunderarten har fåblommiga flockar och ett kluvet fjäll (Lassen, P. 1989. Om kroniller, släktet Coronilla, i Norden. - Svensk Botanisk Tidskrift 83: 83-86).

Gulkronill

Etymologi. Artnamnet emerus är ett italienskt växtnamn som först användes av Andrea Cesalpini på 1500-talet. Det svenska namnet syftar på den gula blomfärgen, och kronill är en försvenskning av dess äldre släktnamn Coronilla. Förr placerades såväl gulkronill som rosenkronill (Securigera varia) i släktet kroniller (Coronilla), men de är numera placerade i hästskoklövrar (Hippocrepis) respektive rosenkroniller (Securigera).

Familj: Fabaceae
Släkte: Hippocrepis

Norden
Norra halvklotet
Fridlyst
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Kronärtans lätta bladverk har en behaglig grönska och de vanligen talrika blommorna utslå nästan alla på en gång, hvilket gör busken nästan till en praktväxt då den blommar. Också finner man den odlad i trädgårdar, ehuru den der är ömtålig för köld eller skarpa vårfroster, hvilka döda de späda grenarne."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/hippo/hippeme.html
Senaste uppdatering: 8 november 2004
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg