Tysk ginst

Genista germanica L.

Svenska synonym: tagg-ginst, tyskginst

Tysk ginst Tysk Visse Saksanherne Deutscher Ginster

Beskrivning. Tysk ginst är en liten nedliggande buske med upprätta, håriga årsskott. Den kan bli upp till fem decimeter hög, stammen och grenarna är torniga nedtill, men upptill obeväpnade. Bladen är enkla, en dryg centimeter långa och håriga på undersidan. Tysk ginst blommar i juni med gula blommor som sitter i korta glesa klasar med korta, sylformade stödblad. Fodret är hårigt och kronan är gul med spetsigt segel och hårig köl. Fruktbaljorna är svartbruna och håriga.
Förutom tysk ginst är det endast nålginst (G. anglica) bland de svenska arterna i släktet ginster (Genista) som har torniga grenar, men hos den senare är hela grenen tornig och bladen och grenarna är kala.

Utbredning. Tysk ginst är mycket sällsynt och har idag en utbredning som är inskränkt till en plats i mellersta Halland. Förr var arten mer spridd i landskapet och förekom även i Dalsland och fram till 1990-talets början även i Skåne. Tysk ginst är en kulturgynnad art som är anpassad till betning och bränning av de en gång så vidsträckta ljunghedarna. Arten har missgynnats av att detta bruk upphört och att ljunghedarna tillåtits växa igen med skog. Första fynduppgift är från Halland och publicerades av Retzius år 1779 (Nordstedt 1920). Arten hittades i Sverige av Lars Montin och ett exemplar insamlat av honom i Halland finns i Naturhistoriska riksmuseets samlingar och kan ses i artens bildgalleri.

Etymologi. Artnamnet germanica kommer av latinets Germania (Tyskland) och betyder tysk.

Referenser

"MONTIN upptäckte, som svensk, Tyskginsten i Halland (Retz. obs. I. 1779), der han också anmärkte våra båda andra Ginstarter. Hallands hedar och torra backar äro, såsom vi sett, dessa växters egentliga hem hos oss. MONTIN fann denna art mellan Halmstad och Enslöf."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)