Sötvedel

Astragalus glycyphyllos L.

Lakritsmelt Sød Astragel Imeläkurjenherne Wild Liquorice Bärenschote

Beskrivning. Sötvedel är en storväxt, flerårig, kal ört. Stjälkarna kan bli över en meter långa och är grova, nedliggande till uppstigande med glest sittande blad. Bladen är parbladiga med fyra till sju bladpar och ett uddblad, småbladen är brett ovala till äggrunda. Stiplerna är stora och breda, nästan runda. Sötvedel blommar i juni-juli med gulgröna blommor som sitter i mångblommiga klasar på skaft från bladvecken. Kronan är ganska stor, drygt en centimeter lång, och har en smutsigt, ljust gulgrön färg. Fruktbaljan är kal och vanligen något böjd.
Sötvedel kan knappast förväxlas med andra arter. De andra gulblommiga arterna i släktet vedlar (Astragalus) är upprättväxande.

Utbredning. Sötvedel förekommer sparsamt i Syd- och Mellansverige, men kan sällsynt påträffas ända upp i fjälltrakterna. Den växer i gräsmarker, ängsbackar och skogsbryn. Första fynduppgift är från Skåne och Dalarna och publicerades av Linné år 1737 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet glycyphyllos kommer av grekiskans glykys (söt) och fyllon (blad), vilket syftar på att bladen har en sötaktig smak.

Referenser

"Dess blad, som hafwa en söt smak, ätas begärligen af Hästar och Boskap, och synnerhet begärligen af Kor. Många hafwa derföre tilstyrkt at odla den; men näppeligen blir det lönande, ty dess långa grenar, få på hvar rot, ligga platt neder på marken, äro glesbladige, och ehuru begärligen de gröna stjelkarne afbitas, så hårde och oätelige blifwa de torkade...
...Rötterne hafwa en märkelig sötma, hwarföre man ock föreslagit at nyttja dem i stället för Lakritsrot."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)