|
Beskrivning. Skogsbingel är en flerårig
ört som har krypande jordstammar och oftast växer i stora bestånd.
Stjälken är upprätt och ogrenad med motsatta blad. Bladen är
friskt gröna, glest håriga och kortskaftade, bladskivan är spetsigt oval
och har naggtandad kant. Skogsbingel blommar i april-maj med oansenliga blommor.
Blommorna är enkönade och har tre gröna hylleblad.
Arten är tvåbyggare
med han- respektive honblommor på olika plantor. Hanplantorna har glesa
mångblommiga ax som sitter på skaft från bladvecken. Honplantorna
har vanligen ensamma kortskaftade blommor. Växten svartnar något vid
torkning.
Den andra arten i släktet, grenbingel
(M. annua), är ettårig och har grenig stjälk,
samt kala ljusgröna blad med oftast glest hårig kant.
Utbredning. Skogsbingel förekommer i södra och mellersta
Sverige. Den växer i skuggiga lövskogar på mullrik mark, ofta tillsammans med
bok (Fagus sylvatica).
Första fynduppgift publicerades på
1600-talet (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet perennis betyder flerårig.
|
Familj: Euphorbiaceae
Släkte: Mercurialis
Norden
Norra halvklotet
Giftig
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Bengelörten uppträder, på lämpliga
lokaler, merendels i temligen talrika skaror, särdeles som den krypande
jordstocken årligen bildar nya grenar med blad- och blombärande
stjelkar. Den har en något äcklig (narkotisk) lukt och skall
vara både purgerande och emetisk."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)
|