|
Beskrivning. Lapsk alpros är en till marken
tryckt dvärgbuske med små elliptiska blad och rödvioletta
blommor. Den är vintergrön och blir bara upp till en decimeter hög,
men oftast är den endast fyra till fem centimeter. De
nedliggande grenarna är grova och vanligen ganska knotiga, med
gråaktig slät bark. Bladen sitter samlade i grenspetsarna,
de är elliptiska, en centimeter långa och mörkgröna.
Typiskt för artens blad är att deras undersida är
klädd med runda, gulbruna, sköldlika fjäll vilka även finns spridda
på bladens ovansida. Arten blommar i juni, blommorna sitter få
tillsammans på korta rödaktiga skaft som också är
klädda med sköldlika fjäll. Kronan är rödviolett,
med kort tub och utbredda kronflikar, och stiftet är långt och
böjt. Blommorna har en ytlig likhet med dem hos vissa arter i familjen
kransblommiga växter (Lamiaceae),
till exempel
backtimjan (Thymus serpyllum). Frukten är en kapsel.
Bladverket och skotten hos lapsk alpros kan möjligen förväxlas med
krypljung (Loiseleuria procumbens),
men den senare har mindre blad och saknar de för lapsk alpros så typiska
sköldlika fjällen på bladen. Den andra arten i släktet,
skvattram (R. tomentosum), är en betydligt
större, upprätt buske som har vita, nästan fribladiga blommor samlade
i toppställda flockar, samt smala, läderartade, vintergröna blad som är
tätt klädda med brunaktiga hår på undersidan.
Utbredning. Lapsk alpros växer på kalkrik mark i fjällen,
främst i så kallade dryashedar. Arten är
mindre allmän i de norra fjälltrakterna, Torne och Lule Lappmark, men förekommer
också sällsynt i Pite och Lycksele Lappmark.
Första fynduppgift är från 1732 då Linné
hittar lapsk alpros den 8 augusti i Lule lappmark, under sin lappländska resa (Nyman 1868).
Etymologi. Artnamnet lapponicum betyder
'växer i Lappland'.
|
Familj: Ericaceae
Släkte: Rhododendron
Norden
Norra halvklotet
I Riksmuseets
samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|