Kantljung

Cassiope tetragona (L.) D. Don.

Vetenskapliga synonym: Andromeda tetragona L.

Kantlyng Kantlyng Liekovarpio

Kantljung

Beskrivning. Kantljung är en vintergrön dvärgbuske som kan bli upp till tre decimeter hög och som ofta växer i stora bestånd. Grenarna är helt täckta av bladen som sitter tätt motsatta i rader, vilket gör att skotten ser fyrkantiga ut. Bladen är mörkt gröna, barrlika, trubbiga och har två fåror på undersidan. Äldre blad blir bruna men sitter kvar under lång tid. Kantljung blommar i juli-augusti med vita klockformade blommor. Blomskaften utgår från bladvecken, på grenarnas sidor, de är kala och kan vara gulgröna eller rödbruna, med en ensam nickande blomma i toppen av skaftet. Kantljung Fodren är femflikade och kan också de vara gulgröna eller rödbruna. Kronan är rent vit och klockformad med fem spetsiga flikar. Frukten är en upprätt kapsel.
Kantljung är kanske mest lik kråkbär (Empetrum) Kantljung men skiljs lätt genom sina tätt sittande blad som sitter i tydliga rader, samt de vita blommorna. Den andra arten i släktet, mossljung (C. hypnoides), är mindre och spädare, med strödda, mjuka och spetsiga blad och blommor som utgår från grenspetsarna.

Utbredning. Kantljung är vanlig på kalkrik mark i de norra fjälltrakterna, från Pite Lappmark till Torne Lappmark. Första fynduppgift är från Lappland och publicerades av Kantljung Linné i Iter Lapponicum år 1732 (Nordstedt 1920). Linné berättar att han hittade arten den 19 juli 1732 under hans lappländska resa och han skildrar också sitt fynd i Flora Lapponica år 1737.

Användning. Kantljung odlas ibland som stenpartiväxt.

Etymologi. Artnamnet tetragona kommer av grekiskans tetra (fyra) och gonia (sida, hörn). Namnet betyder fyrkantig och syftar liksom det svenska namnet kantjung på de fyrkantiga skotten.

Familj: Ericaceae
Släkte: Cassiope

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Då jag vid midnatt - om jag skall kalla det natt, då den ej nedgående solen belyste jorden - ifrig att anträffa en lappkåta ...
...åt alla håll kastade giriga blickar, märkte jag denna växt liksom en skugga. Emedan jag gick fort, tog jag den dock för Empetrum, men då jag gått några steg, rann det mig i hågen, att här var något för mig främmande. Jag vände därför tillbaka, men skulle ånyo tagit den för Empetrum, om icke den betydligare storleken väckt min uppmärksamhet. Jag vet icke, hvad det är, som i våra fjälltrakter nattetid så förvillar synen, att vi då, äfven fast solen lyser klar, ej lika tydligt kunna urskilja föremålen som midt på dagen...
...Sedan jag tagit ett exemplar, spanade jag efter flera i närheten och fann då icke så få, alla växande på norra sidan, men ingen sedemera på något annat ställe. De hade då alla tappat sina blommor och höllo på att mogna frukten, men efter mycket långt letande fann jag en enda blomma. Denna var hvit och af samma form som Convallaria (§ 112), men hade fem och spetsigare flikar."

Ur Flora Lapponica av Carl von Linné (1737), i svensk översättning av T.M. Fries (1905)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/erica/cassi/casstet.html
Senaste uppdatering: 20 mars 2004
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg