Havtorn

Hippophaë rhamnoides L.

Svenska synonym: finnbär

Tindved Havtorn Tyrni Sea-buckthorn Sanddorn

Beskrivning. Havtorn är en lövfällande buske eller litet träd med torniga grenar, långsmala blad och stora, orangefärgade, bärlika frukter. Den bildar rotskott och växer ofta i bestånd. De smalt lansettlika bladen är helbräddade, matt gröna på ovansidan och rostbruna eller silverglänsande på undersidan. Havtorn är vindpollinerad och blommar på bar kvist, före lövsprickningen. Blommorna sitter i bladvecken, de är oskaftade, små och oansenliga med ett enkelt, tvåflikigt hylle. Den är tvåbyggare och har skilda han- och honplantor. Hanblommorna har två stora hylleflikar och fyra ståndare, medan honblommorna har små hylleflikar och ett stift. Frukten är en bärlik skenfrukt som är bildad av den uppsvällda, köttiga blomaxeln, skenfrukten mognar under sensommaren och är som mogen orange.
Typiskt för havtornsväxterna (Elaeagnaceae) är de silvergrå sköldformade, fjällika hår som finns på unga skott och blad. Havtorn kan inte förväxlas med andra arter, den odlade arten silverbuske (Elaeagnus commutata), som också hör till familjen, saknar tornar och är mer lågväxt, med ovala blad och fyrtaliga, tvåkönade blommor.

Utbredning. Havtorn förekommer främst på havsstränder längs ostkusten, vanligast är den från mellersta Uppland till södra Gästrikland, men den finns sparsamt ända upp i Norrbotten. Förekomster finns också i Bohuslän, på Öland och i Upplands inland. Havtorn är ganska konkurrenssvag och växer nära havsstranden medan den inåt land snart trängs ut av andra buskar och träd. Arten odlas ibland som prydnadsbuske och kan då förvildas. Första fynduppgift är från Uppland och publicerades av Olof Celsius år 1732 (Nordstedt 1920).

Användning. De bärlika frukterna kan användas till gelé, saft och likör, och såväl frukter som blad och unga skott kan användas till färgning. Odlas ibland som prydnadsbuske då den är mycket vacker när den gått i frukt. Man måste då tänka på att arten är tvåbyggare och att man för att säkerställa fruktbildning planterar både han- och honplantor.

Etymologi. Artnamnet rhamnoides kommer av Rhamnus som är det vetenskapliga namnet på släktet getaplar, artnamnet betyder 'lik Rhamnus' och syftar på att båda har torniga grenar. Svenska namnet havtorn av att den är tornig och växer vid havet, namnet ska inte förväxlas med hagtorn som används om flera arter ur släktet hagtornar (Crataegus) i familjen rosväxter (Rosaceae).

Referenser

"Den kryper starkt med sina rötter, och slår ikring de större stammar många rotskott, som hindra at nyttja den til häckar i Trägårdar, hwilka annars skulle blifwa rätt wackra, och nyttiga för dess styfwa piggar...
...När Bären äro mogna, äro de gula, men som de gemenligen sitta qwar öfwer wintern, blifwa de af frosten rödlätta, och förlora tillika af sin sträfwa syra liksom Slån. Fiskare i Norra Finland koka då af dem et Mos, hwilket de njuta til Fisk, och deraf kallar Ålänningen dem Finnbär."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)