Vävarkarda

Dipsacus sativus (L.) Honck.

Vetenskapliga synonym: D. fullonum L. ssp. sativus (L.) Thell.
Svenska synonym: kardtistel

Ægte Kartebolle Fuller's Teasel Weber-Karde

Vävarkarda Beskrivning. Vävarkarda är en storväxt, tvåårig ört som kan bli två meter hög. Stjälken är taggig och har motsatta blad, de övre bladen är skållikt hopväxta. Bladen är lansettlika, med hel eller sågtandad kant. Vävarkarda blommar i juli-augusti. Blommorna är rosa till violetta och sitter i stora, täta, avlånga samlingar som kan bli nästan en decimeter långa. Mellan blommorna sitter tornuddiga fjäll som har en styv, nedböjd spets. Blomsamlingens stödblad är mer eller mindre utåtriktade.
Vävarkarda Vävarkarda är mycket lik kardvädd (D. fullonum) och betraktas ofta som en underart av denna. Kardvädd skiljs genom tornuddiga fjäll med rak spets, samt bågböjda uppåtriktade stödblad.

Utbredning. Vävarkarda är en odlad art som kan påträffas tillfälligt förvildad. Första fynduppgift är från Halmstad, Halland och publicerades 1884 (Hylander 1971).

Användning. Vävarkarda odlas numera vanligen som prydnadsväxt och som eternell. Förr användes blomsamlingarna för att karda ull.

Etymologi. Artnamnet sativus är latinets ord för odlad.

Familj: Dipsacaceae
Släkte: Dipsacus

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Kard-tistel. w. wild i södra Europa: brukas wid Fabrikerne til ullens beredande."

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)

© Naturhistoriska riksmuseet 1999

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/dipsaca/dipsa/dipssat.html
Senaste uppdatering: 7 september 2017
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg