Kolokvint

Citrullus colocynthis (L.) Schrad.

Colocynth

Beskrivning. Kolokvint är en flerårig, strävhårig ört med spiralvridna klängen och tunna nedliggande eller klättrande stjälkar. Bladen är handflikiga och har tre djupt inskurna flikar med tandad kant. Kolokvint blommar i augusti-september. Blommorna är enkönade och han- och honblommor sitter på samma planta. Foderbladen är smala och den gula kronan är ganska liten, med fem millimeter långa kronflikar. Hanblommorna har fria, vridna ståndare och honblommorna har borsthårigt undersittande fruktämne. Frukten är rund, gul- eller rödaktig, och blir bara omkring fem centimeter bred. Fruktköttet är vitt och mycket beskt.
Kolokvint är lik vattenmelon (C. lanatus), men den senare är ettårig med kraftigare stjälkar, mjukluden behåring, mjukludet fruktämne, samt har större grönmönstrade frukter.

Utbredning. Kolokvint kan sällsynt påträffas tillfälligt på ruderatmark. Den härstammar från Nordafrika och Mindre Asien. Första fynduppgift som förvildad är från Lövsta, Järfälla socken i Uppland och publicerades 1916 (Hylander 1971).

Användning. Kolokvint har i äldre tid använts som laxermedel men innehåller alkaloiden kolycyntin som orsakar illamående och som i större mängd är giftig. Numera används kolokvint till att denaturera sprit.

Etymologi. Artnamnet colocynthis kommer av det grekiska ordet kolokynthis (pumpa, kurbits).

Referenser

"Coloqwint. w. i Asien. Har små klara och sköna äpplen: innanmätet (pulpa) är bäskt och obehagligt, men purgerar med ref mycket häftigt och wåldsamt...
...Fröen af örten äro til smak och werkan aldeles så blida som Gurktiernor; endast är det pulpa som har åfwannämde kraft och kallas Coloqwint: den fördrifwer alla slag Insekter; äfwen wägg-ohyra, då sängar och rum dermed rökas. Döden i grytone som nämnes i 2 Kon. b. 4: 40, war denna ört de hade plåckat."

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)