Taklök

Sempervivum tectorum L.

Svenska synonym: äkta taklök

Taklauk Husløg Kattomehitähti House-leek Dach-Hauswurz

Beskrivning. Taklök är en flerårig ört med blad som sitter samlade i täta rosetter. Bladen är enkla, köttiga, oskaftade och oftast utbredda. Taklök blommar i juli-augusti, blommorna sitter samlade i knippen i toppen av stjälken. Blomstjälken är bladig och kan bli ett par decimeter hög. Blommorna har omkring tolv stjärnlikt utbredda, rosa till purpurröda kronblad. Frukten består av en samling baljkapslar. Taklök förökar sig ofta vegetativt med små sidorosetter som anläggs på korta sidoskott.
Taklök kan förväxlas med flera andra arter av taklökar (Sempervivum) och med arten hammarbytaklök (Jovibarba globifera). Den senare skiljs genom ljusgula, klockformade blommor med sex uppåtriktade kronblad som har körtelhår i kanten.

Utbredning. Taklök är troligen en ursprungligen odlad art. Arten hör hemma i Central- och Västeuropa. Första fynduppgift publicerades redan år 1662 (Hylander 1971).

Användning. Taklök odlas som stenpartiväxt. Förr användes färska blad på sår- och brännskador, och den planterades ofta på torvtak för att skydda husen mot ont och för att ge lycka.

Etymologi. Artnamnet tectorum kommer av latinets tectum (tak) och betyder 'växer på tak'. Namnet taklök har också använts på arten hammarbytaklök (Jovibarba globifera).

Referenser

"Att den planteras på taken har säkerligen sin grund i den gamla tron att den skulle skydd huset mot ondt och gifva lycka. Sålunda trodde man att den kunde afvända åskslag, hvadan den i Tyskland lärer kallats 'Donderbart'; i Halland tror man ännu, enligt FRIES, att den skall medföra 'tomtebolycka' och på Gotland detsamma då den trifves väl."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)