Sedum L.

Fetblad

Beskrivning. Fler- eller sällan ettåriga örter, ofta mattbildande. Stjälk nedliggande till upprätt. Blad köttiga, gröna eller ofta rödanlupna, platta eller trinda, runda, elliptiska, triangulära eller korvformade. Blommor tvåkönade, i glesa till täta kvastar, vanligen femtaliga. Kronblad vita, gula, rosa eller grönaktiga. Ståndare vanligen tio. Frukt en oftast femtalig baljkapsel.
Kromosomtal varierande.

Övrigt. Arten rosenrot (Rhodiola rosea) har ofta inkluderats i släktet, men förs numera till ett eget släkte, rosenrötter (Rhodiola).

Etymologi. Släktnamnet Sedum användes redan av Plinius. Ordet kan vara bildat av latinets sedere (mildra) och syfta på vissa arters användning som läkeörter (Odhner 1963).

Släktet har omkring 600 arter. I Sverige finns nästan 20 arter varav åtta är inhemska, däribland vit fetknopp (S. album), gul fetknopp (S. acre) och kärleksört (S. telephium). Ett flertal av de bofasta arterna har ursprungligen odlats som prydnadsväxter men är nu helt naturaliserade, till exempel gyllenfetblad (S. aizoon), sibiriskt fetblad (S. hybridum), kaukasiskt fetblad (S. spurium) och tofsfetknopp (S. forsterianum).
Andra arter som odlas som trädgårdsväxter är till exempel den storväxta kinesiska kärleksörten (S. spectabile) som också den kan påträffas förvildad, men då mer tillfälligt.

Familj: Crassulaceae

Arter:
blek fetknopp (S. hispanicum)
cirkelfetblad (S. anacampseros)
engelsk fetknopp (S. anglicum)
gul fetknopp (S. acre)
gyllenfetblad (S. aizoon)
kamtjatkafetblad (S. kamtschaticum)
kantig fetknopp (S. sexangulare)
kaukasiskt fetblad (S. spurium)
klibbig fetknopp (S. villosum)
kärleksört (S. telephium)
liten fetknopp (S. annuum)
lydisk fetknopp (S. lydium)
mongoliskt fetblad (S. ewersii)
sibiriskt fetblad (S. hybridum)
stor fetknopp (S. rupestre)
tofsfetknopp (S. forsterianum)
vit fetknopp (S. album)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning


"Sedum-arterna äro bland de örter, åt hvilka naturen anvisat bostad på kala klippor och andra torra ställen, hvilkas kanske bästa prydnad de utgöra, isynnerhet der de, såsom vanligen händer, uppträda någorlunda talrikt."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/crassula/sedum/welcome.html
Senaste uppdatering: 18 april 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg