Kärleksört

Sedum telephium L.

Vetenskapliga synonym: S. maximum (L.) Hoffm., S. telephium auct. (ssp. maximum), S. purpurascens W. D. J. Koch, S. purpureum (L.) Schult., S. telephium L. ssp. purpurascens (W. D. J. Koch) F. Aresch., S. telephium L. ssp. purpureum (L.) Schinz & Thell. (ssp. telephium)
Svenska synonym: fetblad, käringkål, St Hansknopp, vanlig kärleksört (ssp. maximum), röd kärleksört, purpurfetblad, röd käringkål, trädgårdskärleksört (ssp. telephium)

Smørbukk Almindelig Sanct Hansurt Isomaksaruoho Orpine Große Fetthenne

Kärleksört

Beskrivning. Kärleksört är en flerårig, något blågrön ört som kan bli upp till fem decimeter hög. Stjälken är upprätt och har köttiga blad som sitter strödda eller motsatta. Bladen är platta och breda med tandad kant. Kärleksört blommar i augusti-september. Blommorna är gulvita eller något grönaktiga och har kronblad som är omkring fyra millimeter långa. I Sverige förekommer dels underarten vanlig kärleksört (maximum (L.) Krock.) som har gulaktiga kronblad, dels den odlade och ibland förvildade underarten röd kärleksört (ssp. telephium) som har rosaröda kronblad.
Kärleksört kan knappast förväxlas med andra arter.

Kärleksört

Utbredning. Kärleksört är vanlig i södra och mellersta Sverige, men förekommer även sällsynt längre norrut. Den växer oftast på berg eller steniga backar. Huvudunderarten röd kärleksört (ssp. telephium) förekommer i odling och kan ibland förvildas. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Kärleksört

Användning. Kärleksört användes enligt Retzius (1806) mot liktornar och brännsår, och han skriver också att "Allmogen har med denna Örten hwarjehanda skrock". Den ingick i farmakopén, som Telephii herba, radix, men redan 1868 skriver Nyman att den gått ur bruk, men han påpekar dock att krossade blad kan lindra svedan vid brännsår.

Etymologi. Artnamnet telephium ska syfta på Telefos, kung i Mysien, som då han sårats svårt av Akilles botade sig genom att lägga blad av kärleksört på såren. Det svenska namnet kärleksört har den, enligt Nyman (1868), fått för att den ansågs kunna spå i kärleksfrågor.

Familj: Crassulaceae
Släkte: Sedum

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Och emedan växten mångenstädes på landet - olika i olika landsorter - begagnas till ett slags orakel i kärlekssaker, mest genom aktgifvande på den riktning i hvilken två under taket upphängda stånd växa, erhåller den (mest i södra Sverige?) det vackra namnet Kärleksört."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/crassula/sedum/sedutel.html
Senaste uppdatering: 21 mars 2004
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg