Gyllenfetblad

Sedum aizoon L.

Rakbergknapp Asiatisk Stenurt Siperianmaksaruoho

Gyllenfetblad

Beskrivning. Gyllenfetblad är en flerårig ört som kan bli ett par decimeter hög. Stjälken är uppstigande till upprätt, vanligen rödaktig nedtill, och har strödda blad. Bladen är platta, fyra till åtta centimeter långa, långsmala och trubbiga med trubbsågad kant. Gyllenfetblad blommar i juli-augusti med gula blommor som sitter i en tät kvastlik samling i toppen av stjälken. Foderbladen är oliklånga. Kronbladen är spetsiga och upp till nio millimeter långa.
Gyllenfetblad är mycket lik kamtjatkafetblad (S. kamtschaticum), men den senare har liklånga foderblad. Arten sibiriskt fetblad (S. hybridum) har också gula blommor och platta trubbsågade blad, men skiljs genom sitt mattbildande växtsätt, glesare blomställning och kortare blad som bara är upp till tre centimeter långa.

Utbredning. Gyllenfetblad är en odlad art som ibland förekommer förvildad i södra och mellersta Sverige. Den hör ursprungligen hemma i Japan och Sibirien. Första fynduppgift som förvildad är från Skåne och publicerades 1870 (Hylander 1971).

Användning. Gyllenfetblad odlas som stenpartiväxt.

Etymologi. Artnamnet aizoon kommer av grekiskans aei (alltid) och zoon (levande). Namnet användes som ett växtnamn redan av Plinius.

Familj: Crassulaceae
Släkte: Sedum

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1999

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/crassula/sedum/seduaiz.html
Senaste uppdatering: 29 juli 2002
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg