Hassel

Corylus avellana L.

Svenska synonym: hasselbuske, vanlig hassel; ormhassel (f. contorta)

Hassel Hassel Pähkinäpensas Hazel Haselnuß

Hassel

Beskrivning. Hassel är oftast en stor mångstammig buske, men kan i sällsynta fall bli trädformad. Unga skott är borsthåriga och har rödbruna körtelhår. Vinterknopparna är strödda, korta och trubbiga, bruna eller gröna; hanhängena övervintrar nakna. Bladen är stora, nästan runda, vasst dubbelsågade och mjukhåriga, bladbasen är symmetrisk och hjärtlik till skillnad från alm (Ulmus glabra), som har strävhåriga blad med asymmetrisk bladbas. Hasseln blommar mycket tidigt på våren, ibland redan i januari då snön fortfarande ligger. Blad Honblommorna är vindpollinerade och är vid blomningen inneslutna i knopparna och bara de vackert röda, trådlika märkena sticker ut. Hanblommorna sitter i långa, gula hängen som utbildas redan under sommaren för att följande vår finnas färdiga att slå ut och sprida sitt pollen. Hassel är mest känd för sina välsmakande frukter, hasselnötterna. Dessa sitter i grupper, var och en omsluten av flikiga svepeblad. Hasselnötterna sprids ofta med möss, ekorrar och nötskrikor. Hassel är mångformig och former med flikiga blad eller ljust rödbruna blad är kända.

Unga hasselnötter

Äldsta-största. En hassel blir vanligen tre till fyra meter hög, men trädformade hasslar kan bli upp till tolv meter. Den största hasseln fanns i Näsums socken i Skåne, den hade en stamomkrets på 219 centimeter. Äldsta kända hassel fanns på Sundstorpsgård i Kalmar län, den hade minst 90 årsringar då den dog (Lagerberg 1957).

Honhängen

Utbredning. Hassel är en värmekrävande sydlig växt och finns i större bestånd endast upp till Bergslagen. Enstaka förekomster finns dock ända upp till Örnsköldsvik. Den kräver god jordmån och bildar ofta rena bestånd, hässlen, med en speciell lundflora med arter som blåsippa (Hepatica nobilis) och vätteros (Lathraea squamaria). Första fynduppgift är från medeltiden (Nordstedt 1920).

Användning. Hasseln odlas ofta i parker och trädgårdar, särskilt ormhassel (f. contorta) med korkskruvslikt vridna grenar har blivit populär på senare år.

Gren med hanhängen

Övrigt. Att plocka hasselnötter ingår inte i allemansrätten, så om man vill plocka nötter måste man först ha markägarens tillstånd. Redan på medeltiden var det förbjudet att plundra hasselskogar, men Hildebrand skriver i Unga hanhängen och blad men höstfärg Sveriges medeltid (1879) att "man hade dock så pass mycket undseende med den begärelse, som anblicken af nötklasarne måste väcka, att det, enligt Östgöta- och Skånelagarne var vandraren medgifvet att plocka så mycket, att han dermed kunde fylla hatten ända upp till hattbandet eller vanten ända upp till öppningen för tummen.".

Hassel, honblommor Etymologi. Artnamnet avellana betyder från Avella i Italien. Det svenska namnet hassel (hasl) nämns redan i Upplandslagen år 1295. Namnet ingår också i medeltida ortsnamn som Hæslaby, nuvarande Hässelby.

Familj: Corylaceae
Släkte: Corylus

Norden
Norra halvklotet
Blomningstid
Träd
Mat och krydda
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Hasselnötter man ser på buskarne börjar att mogna,
nota bene, man ser om det finns några kvar ifrån sommarn;
ekorren äter dem jämt, och pojkar äta dem gröna."

Ur Så blir det kuttrarnes tid ur Trefaldighetsnatten av August Strindberg (Ordalek och småkonst, 1902)

© Naturhistoriska riksmuseet 1996

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/coryla/coryl/coryave.html
Senaste uppdatering: 6 september 2011
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg