Avenbok

Carpinus betulus L.

Svenska synonym: vitbok, annbok

Agnbøk Avnbøg Valkopyökki Hornbeam Hainbuche

Beskrivning. Avenbok är ett ganska litet träd med rundad krona. Stammen är ofta krokig och har tydliga längsgående åsar, barken är slät och ljusgrå. Vinterknopparna är långsträckta, spetsiga, och ligger tryckta mot grenen, till skillnad från bok (Fagus sylvatica) vars knoppar är utåtriktade; knoppfjällen är gröna nertill och bruna upptill och vithåriga mot spetsen. De knoppar som innehåller hängen är lite tjockare och oftast något utåtriktade. Bladen sitter strödda och är äggrunda, kala och vasst dubbelsågade, unga blad är starkt veckade och finhåriga. Avenbok blommar i maj samtidigt som löven spricker ut, och har enkönade blommor som sitter i skilda han- och honhängen. Hanhängena blir upp till fem centimeter långa och är gula med breda hängefjäll, som vart och ett stödjer en blomma. Honhängena blir omkring två centimeter långa men tillväxer under fruktmognaden, de är gröna och har smala, spetsiga hängefjäll. Frukten är en liten nöt som är fäst vid det bladlika, flikiga svepet som fungerar som svävapparat när frukten ska spridas. Nöten är plattat oval och längsribbad. En viss formvariation är känd, till exempel kan nämnas pyramidavenbok (var. fastigiata) med tät pyramidformig krona.

Utbredning. Avenbok är sydlig och ganska ovanlig, den finns vildväxande upp till södra Halland, östra Småland, och Öland. Landets största avenboksbestånd finns vid Halltorps hage på Öland. Avenboken var ett av de sista lövträden som invandrade till Sverige söderifrån under den postglaciala värmetiden. Första fynduppgift publicerades 1737 (Nordstedt 1920).

Användning. Veden hos avenbok är gulvit och virket är hårt och användes förr till träföremål som skulle stå emot nötning och slitage, bland annat hjulaxlar och klubbor. Enligt Linné har barken använts till färgning. Avenbok odlas ofta i parker och trädgårdar, som friväxande eller som häck, då den klarar ganska hård klippning.

Etymologi. Artnamnet betulus användes som ett namn på avenbok redan av botanisten Lobelius år 1581. Namnet är en böjning av Betula som är det vetenskapliga namnet på släktet björkar (Betula) och betyder 'lik björk'. Det svenska namnet avenbok är en försvenskning av danskans avnbøg, havenbøg (bok för trädgården). Det äldre namnet vitbok syftar på den gulvita veden, vilket kan jämföras med rödbok som är ett äldre namn på bok (Fagus sylvatica).

Norden
Norra halvklotet
Träd
Färgväxt
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

"Trädet, huggit om wintern, straxt afbarkat, och uplagt på luftigt ställe at torka, är et af de bästa wi äga til alla sådane behofwer som fordra nötning, hwarföre det ock i synnerhet nyttjas til allehanda werktyg, til Hjulnaf och Bussning, Qwarnkuggar, Walsar, Skrufwar, Klubbor, Stämplar, Wagnstistlar, Slagor, Hamp- och Linbråkor, smärre Block och Trissor m. m."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)