Skogskornell

Cornus sanguinea L.

Svenska synonym: benved, hårdved, vildkornell

Villkornell Rød Kornel Mustamarjakanukka Dogwood Roter Hartriegel

Beskrivning. Skogskornell är en lövfällande buske med rödbruna grenar, motsatta håriga blad, vita blommor i flocklika knippen och mörkt blåsvarta bärlika stenfrukter. Buskarna kan bli upp till tre meter höga, de skjuter ofta rotskott och kan därför bilda ganska täta bestånd. Unga grenar är röda medan de äldre är brungröna eller ibland rödaktiga på solsidan. Bladen är brett elliptiska och spetsiga med upp till fem par nerver och gröna bladundersidor. Höstfärgen är röd. Skogskornell blommar i juni-juli, blommorna är små och vita med fyra kronblad och de har en något oangenäm doft. De bärlika stenfrukterna är klotrunda och blir som mogna mörkt blåsvarta.
Skogskornell kan förväxlas med kornell (C. alba), men den senare har mer långsträckta och långspetsade blad med grågröna undersidor och vanligen fler nerver, gulvita blommor, och vita eller ljusblå frukter.

Utbredning. Skogskornell är vanlig i lundar på Öland och Gotland, men förekommer också sällsynt i andra kalkrika områden i södra och sydvästra Sverige. Den är vanlig i odling och kan också påträffas förvildad. Första fynduppgift är från Skåne och publicerades av Carl von Linné år 1737 (Nordstedt 1920).

Användning. Skogskornell odlas ofta som prydnadsbuske i parker och trädgårdar och den är härdig ända upp i Svealand.

Etymologi. Artnamnet sanguinea kommer av latinets sanguis (blod) och syftar på de röda grenarna eller på bladens vackra höstfärger. Det äldre namnet benved, som idag används om arten Euonymus europaeus i familjen benvedsväxter (Celastraceae), har förr också använts på skogstry (Lonicera xylosteum).

Referenser

"Slutligen skulle man kunna säga att den har det sällsynta företrädet att väcka uppmärksamhet under alla årstider. Om vintern bli Benvedens långa och smala grenar röda, 'ju starkare kölden är desto vackrare'. Vårtiden mista de sin vackra färg, men klädas med vackra blad och om sommaren med rika blomknippen. Om hösten står busken prydd med svarta bär och dess blad rodna starkt eller bli stundom helt brokiga."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)